Rörande roligt om barndomskänslor

Jens Peterson

Insidan/ut

Regi Pete Docter/Ronaldo Del Carmen, med röster av Linda Olsson, Ulla Skoog, Per ­Andersson, Björn Granath, Cecilia Forss (Amy Pohler, Bill Hader m fl).

ANIMERAT Vi är inne i hjärnan på ­Jenny, 11 år.

Där strider olika känslor om att sköta kontrollen. Ledare är Glädje, men Vemod, Ilska, Rädsla och Avsky tar ibland över.

Vi får följa hennes känslor inne i hjärnan och parallellt visas Jenny utifrån, med föräldrar, kompisar, när hon spelar hockey. Familjens flytt från Minnesota till San Francisco.

Jenny vantrivs. Glädje och Vemod transporteras av misstag till andra delar av hjärnan och försöker ta sig tillbaka till huvudkontoret. Genom ett lekfullt fantasiland, en rosa låtsaskompis, abstrakta tankar och obehagligt undermedvetet. Ett gigantiskt ­lager fyllt av minnen i olika färger.

Här finns genialt filmberättande, på flera plan. Av Pixars tidigare filmer ligger den närmaste ”Upp”.

Spännande och känslostarkt, sentimentalt och ångestfyllt. Det är ­underbart att se hur våra drömmar tillverkas i en filmstudio, en skratt­spegel av Hollywood. Väldigt roligt att följa de fem känslorna i andra hjärnor, som Jennys föräldrar, en tonårspojke och en katt.

En berörande berättelse om att lämna det som verkade tryggt i barndomen. Att bli vuxen och se idylliska minnen blekna bort. Käcka Glädje lär sig hur viktigt Vemod är. Tårar och mardrömmar kan också göra gott. Här kommer alla känslorna på en och samma gång.