Omsurrad rysare möter inte förväntningarna

Men ”Talk to me” har kvaliteter som väger upp både dumheter och bristande logik

Emma Gray Munthe

helskärm

Talk to me

Regi Danny och Michael Philippou, med Sophie Wilde, Alexandra Jensen, Joe Bird, Otis Dhanji, Miranda Otto, Zoe Terakes

FILMRECENSION. Sorgarbete, pantade tonåringar och kontakt med de döda. Australiska rysaren är en långfilmsdebut med både plus och minus.

RYSARE. Hög musik, dunkande bas, människor överallt, en hemmafest som spårar ur. Australiska "Talk to me" chocköppnar och har en på hej. Sedan beter sig nästan samtliga inblandade snart så pantat att man slinker ut ur greppet. 

Ett gäng kompisar – en av dem sörjande – har kommit över en balsamerad hand, och genom den kan man få kontakt med de döda. Det finns stränga regler för hur ritualen måste gå till, upplevelsen är så fruktansvärd att ungdomarna vill göra det igen och igen (!), tänjer på gränserna mer och mer (!) och till slut tycker att det är en kul och bra idé att låta någons lillebror "testa bara en liten stund" (!).

Köper man det har man alla möjligheter till en -upplevelse. Köper man det inte kokar man över dumheten och bristande internlogik, och får mer av en -upplevelse. 

För trots sina svagheter har "Talk to me" inslag som känns nya och en hel del kvaliteter som väger upp. Fotot, det genomjobbade ljudet, musiken, både de fysiska och de digitala effekterna, spelet – främst Joe Bird som nämnda lillebror – och den krypande stämningen som inte tillåter vilopuls. Framför allt: flera riktigt, riktigt obehagliga scener som (tyvärr) kommer att bo kvar hyresfritt i huvudet i månader.

Bakom står långfilmsdebuterande bröderna Danny och Michael Philippou, skaparna bakom YouTube-kanalen RackaRacka. Där har de i många år producerat klipp av typen filmspoofs och skräckparodier av varierande ambitionsgrad (för kanske främst andra filmnördiga killkompisgäng), och fått en stor följarskara.

Även om distributionsbolaget A24 (igen) lyckats piska upp för stor hype och för många kändislovord för att förväntningarna ska kunna infrias har bröderna Philippou helt klart klarat övergången till långfilm med hedern i behåll. Tack och lov har de också lämnat glimten i ögat-nördigheten utanför.

Visas på bio.

Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram och Twitter för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.