Sista minuten är det bästa sedan ”Euphoria”
Markus Larsson: Sveriges odds i Eurovision rasade
MALMÖ. Fråga:
Finns det något att bry sig om här förutom Loreen?
Jo, en sak.
Kvällens mellanakt Carola Häggkvist var 16 år gammal när hon sjöng ”Främling” i Melodifestivalen 1983.
Sedan dess har tävlingen haft en fäbless för unga debutanter. Alla ändlösa talangjakter på tv har också uppfostrat generationer att rösta fram okända talanger.
Känslan att upptäcka något nytt kommer alltid vara större och mer berusande än att titta på en gammal urna. Det är, som om det behövde sägas igen, popmusikens dna.
Något som liknar, eller ens når upp till tånaglarna, av masspsykosen runt Carola och ”Främling” lär inte hända igen. När hon representerade Sverige i ESC och slutade trea i München satt över 6,1 miljoner svenskar och tittade. Det vill säga 84 procent av befolkningen.
Sverige hade visserligen bara två statliga tv-kanaler på den tiden men det är ändå ett sanslöst rekord. På gränsen till sinnessjukt.
Det har inte direkt saknats småstjärnor som har tänts i direktsändning i Melodifestivalen på 2000-talet:
Malou Prytz, Isa Tengblad, Wiktoria, Eric Saade, Molly Sandén...
Men var någon av dem lika färdiggräddad från början som Kiana? Hon är nästan irriterande säker på scen. Och som av händelse fyllde hon just 16 år. Ge henne några årsringar till, och rätt låt, så kan hon säkert slåss om segern i framtiden.
Men allt det där är en liten parentes. Inget slår Loreen.
Hennes repetition i torsdags är bland det starkaste jag har sett i Melodifestivalen på 18 år. Bidragets sista minut, där Loreen slänger manuset och hittar på en egen sångmelodi, har en förtrollande kraft som inte har synts till i det här sammanhanget sedan ”Euphoria”.
Rösten hör hemma i Super Bowl och inte i en hockeyarena i Skåne.
Så fort ryktet om hennes repetition och låten ”Tattoo” började spridas rasade Sveriges odds ute i Europa. Nu är vi etta i Liverpool hos spelbolagen trots att ingen vet vem som vinner finalen om två veckor. Ukraina är tvåa.
I kväll får tv-tittarna se och höra varför.
Det beror inte på en låt som heter ”Mera mera mera”.