Sigrids besvikelse efter Andra chansen – grät i greenroom

Var bestämd att gå till final – kritiserar SVT:s upplägg

Uppdaterad 2018-03-09 | Publicerad 2018-03-04

KRISTIANSTAD. Hon skulle till final.

Efter utslagningen grät Sigrid Bernson i greenroom.

– Det hade kanske varit mer rättvist om de skickat vidare de fyra mest populära bidragen, säger hon.

Hon hade siktat hårt på finalplats.

Efter tv-sändningen brast Sigrid Bernson, 29, i tårar över besvikelsen att vara ute ur Melodifestivalen.

– Det är klart att man är besviken. Man har lagt ner så mycket energi och arbete, det var den största drömmen någonsin att gå vidare till final men det var en tuff duell, de satte mig mot Méndez och vad jag hört var det den jämnaste av duellerna. Det blev en maktkamp, liksom, säger hon.

Hon riktar kritik mot SVT:s upplägg med pardueller.

– Det hade kanske varit mer rättvist om de skickat vidare de fyra mest populära bidragen som i en vanlig delfinal för då tror jag hade lyckats. Men jag är ingen dålig förlorare. Jag tycker att Méndez låt är skitbra och jag var väl värdig att möta honom då om hans låt var skitbra.

Men besvikelsen blandades med en stor stolthet.

– Jag är stolt över att jag ställt mig på den här scenen ensam med en mikrofon i handen, det är stort när man inte har så mycket erfarenhet. Jag kunde inte ha gjort det bättre.

Redan nu är hon fast besluten om revansch.

– Nu får jag säga att jag ska ta mig till final, men ett annat år. Det här är det roligaste jag har gjort.

När blir det?

– Det beror på Björkman.

Hon har redan gått igenom sina framträdanden med kritiska ögon och har lärt sig läxor av det.

– Jag kan känna att det finns saker jag redan nu kan ta med mig och ändra på om jag gör det igen. Jag skulle vilja utmana mig själv mer och kanske inte dansa lika mycket. Göra något annat.

Finns det chans till comeback i ”Let’s dance”?

– Jag gör inte den här säsongen och jag vet inte om jag gör nästa heller. Men det är inga dörrar stängda. Men det blir svårt att hinna allt samtidigt, nu brinner jag för att utveckla mig själv i musiken, att få skriva och sjunga. Det är där jag känner elden och glöden. Jag känner inte lika mycket att jag vill träna på mina cha cha-steg, jag har gjort det väldigt länge.

Följ ämnen i artikeln