Värme, sympati – och känslostormar

Håkan Steen

helskärm

BORÅS. Scenen är dekorerad med en tunna, gamla packlårar och ett fiskenät. För att anknyta till senaste albumtiteln ”The ocean and me”, får man anta.

I övrigt handlar det, precis som vanligt, bara om Sophie Zelmani och hennes musik.

Det räcker gott.

Hon och hennes band – välbekanta musiker i Zelmani-sammanhang, anförda av Lasse Halapi på sprakande gitarr – har värmt upp med några gig utomlands och sätter ihop 90 minuter av finstilta känslostormar.

Zelmani har valt sina låtar med omsorg. Hon smyger fram de enkla orden om de svåra känslorna och får dem omsorgsfullt inlindade i akustisk countrypopvärme.

Vill känna sin publik

När musikerna vid några väl valda tillfällen, som i ”Moonlight” eller ”Love on my mind”, trycker i bara lite extra går det nästan chockvågor genom den fullsatta gamla biografen.

Sångerskan själv skickar runt en ”Mina vänner”-bok i bänkraderna för att lära känna sina lyssnare lite bättre.

Sympatiskt. Och inte mer än rätt, när publiken får så mycket av henne.