Sorglöst och förbryllande i rasande fart

Per Magnusson

Rymdvarelserna i Alcazar försvarar sin disco med ett personligt uttryck

GÖTEBORG. Alcazar firar 18 år med sin första krogshow. ”Disco defenders” är en sorglös föreställning i hundraåttio.

John Travolta-steg, Göteborgs-humor och glowsticks i GT-glasen.

Scenen är en rymdkrasch. Alcazars uppgift: att skapa fest åt folket.

Andreas Lundstedt, Tess Merkel och Lina Hedlund hissas ner genom taket.

Kör klassikerna

Deras schlager-disco­kula har landat på Liseberg.

Med sig har de generös scenografi, snygg koreo­grafi och ett nio­manna-band. Klassiker som Diana Ross ”Upside down”, Eurythmics ”Sweet dreams (Are made of this)” och Human Leagues ”Don’t you want me” sprängs in i trions egen discografi.

Rymdtemat är genom­gående även i kostymerna, även om rymdvarelserna i Alcazar visar mer hud än gängse ufo.

Högt tempo

Medlemmarna berättar, en efter en, om sina första upplevelser av disco och sjunger en sång som betytt lite extra för dem.

Det är fint för det blir personligt och vi får – åtmin­stone för några få minuter – en välbehövlig paus från hysteriska Lasse Holm- leenden.

Tempot är annars så högt att jag dricker två kannor kaffe. Jag försöker bara hänga med. Mycket är förbryllande. Ponera att Daft Punk skulle­ få en plötslig fäbless för räkfrossa i stället för, säg, kaningryta.

Eller att ABBA blev bestulna på all sin forna folkhemsmelankoli. Då börjar vi närma oss det artistiska uttrycket.

Kavajerna kastats

Vissa nummer borde fått röd flagg av regissören Edward af Sillén.

Låt oss bara konstatera att det finns en anledning att vi aldrig hört ”Du gamla, du fria” i sexig Barry White-tappning. Förrän nu.

Men när Alcazar river av extranumret ”Stay the night” kastar män och kvinnor kavajer och gör Travolta­steg i konfettiregn. Alcazar hissas tillbaka upp genom taket. De kan återvända till sin planet med gott samvete.