Året av tystnad skrämde Eric Saade
Uppdaterad 2016-06-30 | Publicerad 2015-06-21
Saade om uppväxten, sin självständighet - och rädslan att inte hitta tillbaka efter ett års tystnad
Ett års tystnad fick honom att växa upp.
Men Eric Saade visste aldrig säkert att han skulle hitta vägen tillbaka.
– Just då hade jag inget sug, jag var bara helt slut, säger han till Nöjesbladet.
RÖSTA PÅ ROCKBJÖRNEN SURFAR DU VIA MOBIL? RÖSTA HÄR!
Eric Saade, 24, trummar med fingrarna på bordet.
Att vara ledig i någon vecka är en sak, men det har gått två månader av vad som ska komma att bli nio. Han vet det inte nu, men det kommer att ta tid att bli redo på nytt.
Det enda han gör är sover. Trummar på bordet. Reser.
I början låg han däckad i feber. Kroppen krävde återhämtning efter fyra års tunnelseende med album, turnéer och Eurovision-prispallar.
– Allt hade bara gått i ett. Jag blev nog väldigt vuxen under förra året. Jag hade nog kunnat bli det väldigt mycket tidigare, men jag har inte haft tid. Jag hann inte reflektera över mitt liv, inte vara med familjen, inte vara jag. Jag hade bara varit artist hela tiden. Det var ett väldigt nyttigt break för mig, säger han till Nöjesbladet.
”Det var läskigt”
Drygt ett och ett halvt år senare knackar han tre gånger med knogarna på ännu en bordsskiva. Men den här gången är det av helt andra anledningar.
Han känner att det går bra igen.
Efter femteplatsen i Melodifestivalen med bidraget ”Sting” har han släppt nya singeln ”Girl from Sweden”. En första turné är redan avverkad och sommarens andra är precis påbörjad.
Men han var aldrig riktigt säkert på när, eller om, han skulle komma tillbaka efter pausen 2014.
Var det läskigt att ta det där året borta?
– Ja, det var läskigt karriärmässigt. Att ligga lågt i ett år, det är skitläskigt. Man vet inte vad som händer i branschen, om fansen kommer att kvar. Även när jag var ledig kändes det som att jag hade en press på axlarna. Alla undrade bara över nästa grej jag skulle göra. Skulle det bli en succé eller inte? Och det undrade jag med.
Var det läskigt också för att du är ovan att bara vara Eric?
– Absolut. Det är klart. Och när man lämnar artistgrejen, då måste man ju hitta tillbaka till den sen också. Och jag visste inte om jag skulle hitta tillbaka igen, få suget att skriva musik. Jag visste verkligen inte. Just då hade jag ju inte det, jag var verkligen bara helt slut.
Var du rädd inte hitta det igen?
– Ja, jag var rädd. Jag visste ju inte när jag skulle kunna börja skriva igen, och det tog mig ända till hösten. Jag skrev inget innan dess, jag orkade inte och jag tyckte inte det var kul. Jag visste inte när jag skulle få tillbaka det, egentligen. Det var tur, helt enkelt, att det kom till hösten. Annars hade jag väl fått vänta ett år till …
Har du någonsin känt ”Nä, nu pallar jag inte mer. Nu skiter jag i det här”?
– Nä. Musiken är mitt liv, att skriva är skitroligt. Men det är väl som alla jobb, när man gör det 24/7 i tre år så kanske man inte är skitsugen just då. Då gäller det bara att hitta andra saker att göra.
”Måste stå på egna ben”
Eric Saade fick sitt första skivkontrakt som 15-åring. De skyhöga kraven och känslan av att han ”måste lyckas hela tiden” ledde från Kattarp utanför Helsingborg till Stockholm och titeln som en av Sveriges största popartister.
– Jag måste alltid stå på egna ben, på helt egna ben. Och då måste jag ju lyckas också. Annars blir det jobbigt, säger han och skrattar.
– Jag är väldigt mycket så som människa, jag ser inga problem, jag ser bara lösningar. Jag samlar på mig problemen i stället, tills den dagen det inte går mer. Som förra året.
Men det kan väl inte vara så lätt heller? Att packa som en ryggsäck med alla problem?
– Nej, absolut, så är det ju. Men jag har alltid varit sådan. Jag vägrar acceptera ett problem.
Hur har du blivit sån?
– Min uppväxt kanske. Jag har alltid varit väldigt självständig. Och när man är det … man var bara tvungen att lösa allt. Man har ingen man kan luta sig tillbaka på. Jag hade inte det. Så jag blev väldigt självständig.
Hur har det påverkat dig att behöva bli så självständig så tidigt?
– I dag är jag glad över det. Det är klart att det var väldigt jobbigt när man var yngre, men i dag har det gjort att jag är som jag är. Jag tar tag i saker. Jag har så mycket kompisar som fortfarande inte tagit tag i sina liv, eller olika saker, för att de inte varit vana att göra det.
– Men säger jag i dag att jag ska lösa en grej, då gör jag det nu. Lite så funkar jag och det är också det som har tagit mig dit jag är. Att min morsa inte curlade mig. Hon kunde inte göra det, hon hade för många barn, det var bara att klara sig själv. Så i dag är jag väldigt tacksam.
Inte artist för att bli känd
Eric Saade blev Eric Saade med hela svenska folket när han tog Sverige till en tredjeplats i Eurovision song contest 2011. Sedan dess har han skapat rubriker om det mesta. ”Jag är ärlig och rakt på sak”, förklarar han. Men han väljer fortfarande att aldrig någonsin kommentera sitt privatliv.
– Jag blev inte artist för att bli känd. Jag hatar när folk kallar mig för kändis, det är det värsta jag vet. Jag är inte intresserad av att vara känd, jag är intresserad av musik och det andra kom med. Men så länge jag håller mitt privatliv utanför så mår jag bättre själv, säger han.
Vad är det som känns så jobbigt?
– Det känns inte genuint… Jag är ganska öppen som människa, men jag känner väldigt tydligt när någon frågar av nyfikenhet eller för att personen bryr sig. Nu för tiden vill folk ibland vara vän för nyfikenheten. Och det triggar mig inte någonstans.
Eric Saade om …
… nya singeln ”Girl from Sweden”:
– Det har varit den låt som fått bäst respons när jag kört live. Med musikvideon ville vi absolut inte vara oseriösa, vi ville göra det mer genuint. Alla trodde att jag skulle göra en video med blonda tjejer med silikonbröst i en pool. Men jag är smartare än så.
… nervositeten i Melodifestivalen:
– I Göteborg var jag skitnervös över att det inte skulle funka. Jag höll på att skita på mig i green room när jag skulle få domen.
… varför han inte gör musik på svenska som många andra:
–Jag är för ung tycker jag. Då menar jag inte att man inte kan vara ung och sjunga på svenska, men jag har byggt en karriär på engelska och jag är bättre på att skriva musik på engelska. Och det vore jävligt dumt att släppa en svensk skiva när alla andra gör det.