PHOENIX

Alphabetical (pop)

Phoenix debutalbum ”United” fick två plus av mig när det

släpptes för fyra år sedan.

Det kommer som en överraskning när jag kollar upp saken,

jag var övertygad om att jag hade satt en trea.

Vet inte hur det gick till, för ”United” är en platta jag

har fortsatt att spela. Måhända var det all blek brittisk

softpop som vällde in det året som fick mig att slå bakut

och missa att de här fransmännen var betydligt mer

mångbottnade.

Men när uppföljaren nu anländer fattar till och med jag

direkt.

Som i singeln ”Every-thing is everything”: förmodligen det

mest nedcabbade vi får höra i år men redan första textraden

lyder ”Things are gonna change, but not for better”.

Stillahavsvindarna må fläkta behagligt, men aldrig utan en

svag bidoft av smog. Så är Phoenix hela tiden, och det är

delvis därför som deras avskalat tillbakalutade pop blir så

mycket mer än ljudkuliss till drinkarna.

Sedan är spår som ”Run run run” eller ”Victim of the crime”

dessutom en sällsynt uppvisning i eklekticism. Melodierna

och harmonierna som de utvinner ur sin soulfunkiga

folkcountryvästkustbrygd känns klassiskt välbekanta men är

samtidigt märkligt svåra att härleda.

Sånt brukar vara tecken på stor begåvning.

Håkan Steen