LISTAN: Jaggers obegripliga jubileum
Varje fredag turas musikredaktionens medarbetare om att dela med sig av åsikter, tips och nyheter.
Den här veckan imponeras Håkan Steen av den evigt unge Mick Jagger och lyssnar på sensommarballader.
1. Jaggers obegripliga jubileum
Dylan, McCartney, Wilson och Simon har redan passerat 80-strecket men det är ändå svårt att vänja sig vid att den första riktiga rockgenerationen, alltså 60-talets, håller på att bli gammal på riktigt.
Overklighetspeaken nåddes dock sannolikt i onsdags, när även Sir Michael Philip Jagger befängt nog nådde the Big Eight O. Ingenting i Rolling Stones-sångarens hela uppenbarelse, förutom möjligen en del fåror i det flitigt använda ansiktet, har någonting att göra med den etablerade bilden av en 80-åring. Den figur som studsade runt på Friends Arena för nästan exakt ett år sedan gjorde det med precis lika mycket spattig energi som den 47-åring jag som tonåring såg på Eriksbergsvarvet i Göteborg 1990 (och tyckte var häpnadsväckande vital redan då).
I december blir även Keith Richards en del av 80 plus-klubben men det är på något vis betydligt mer väntat, hans själ har alltid känts betydligt äldre.
Mest anmärkningsvärt är emellertid att inget tyder på att Stones ens känner sig i närheten av klara. Bandets första album med nya låtar på 18 år kan enligt de senaste ryktena dyka upp i oktober. Att Charlie Watts hann med att lägga trummor på flera på spår innan sin bortgång vet vi, att Paul McCartney lär spela lite bas likaså. Men nyligen blev det även känt att tidigare basisten Bill Wyman, 87 (!) i höst, lär ha flugit in till studion i Los Angeles för att lägga bas på en låt. Wymans kontakt med Stones-sfären har varit ytterst begränsad sedan avhoppet för 30 år sedan, men den här skivan lär vara bandets stora hyllning till Charlie Watts och då kunde Wyman inte säga nej.
Givetvis surrar ryktena även om en ny turné, om än kanske inte i samma stora stadionformat som ”Sixty”-svängen i fjol.
2. Nytt från Nick
Efter de senaste åtta åren, då Nick Cave förlorade två av sina fyra söner, är det ett smärre mirakel att han alls orkar fortsätta vara en kreativ person. Vem som helst hade kunnat duka under av den sortens sorg. Men Cave valde att använda smärtan i sin konst, vilket ledde till de mäktiga albumen ”Skeleton tree” och ”Ghosteen” och några av karriärens mest trollbindande konserter. Kanske är det därför jag blir så glad över nyheten att Cave nu är i studion för att lägga sista handen vid ett nytt album med The Bad Seeds. Hur det kommer att låta är inte känt, möjligen hur det inte kommer att låta. Som Cave sa till NME i våras: ”Jag kan inte se oss gå tillbaka till basic rock’n’roll. Jag vet helt enkelt inte hur man gör det längre.”
3. Tidigare osläppt Simone-magi
Ser givetvis om den enastående konsertfilmen ”Summer of soul” när den plötsligt finns på SVT Play, vilket leder till att jag även måste se om den lika utmärkta Netflix-dokumentären ”What happened, miss Simone?” om Nina Simones allt annat än enkla liv och karriär. Det är således en händelse som ser ut som en tanke när det bokstavligen dagen därpå dyker upp ett helt nytt album med sångerskan och aktivisten från North Carolina. ”You’ve got to learn” består av sex mytomspunna livespår från Newport Folk Festival 1966, inspelade mitt under under brinnande medborgarrättsrörelse och med Simone på sin artistiska topp. Bara versionen av den monumentala ”Mississippi goddam” motiverar hela utgivningen.
4. Skådis-Sturgill imponerar
Den skruvade humorn i ”The righteous gemstones” på HBO Max har aldrig riktigt talat till mig men möjligen blir jag tvungen att ge serien en ny chans. Det visar sig nämligen att Sturgill Simpson har fått en roll i tredje säsongen som medlem i ett slags hillbilly-milis. Framför allt leder americanaexcentrikern i serien bandet Brother Marshall And The Choir Of Fire, som i senaste avsnittet skapar gospelmagi med en cover av Larry Gatlins 70-talshit ”All the gold in California”. Simpson är för övrigt dubbelt skådespelaraktuell. Han finns även med i Martin Scorceses kommande storfilm ”Killers of the flower moon”, där andra rockbekanta som Jason Isbell, Jack White och Pete Yorn också har roller.
5. Nygammal Neil
Neil Young tänkte först släppa ”Chrome dreams” 1977 men som så ofta ändrade han sig och albumet fick stanna i arkivet medan låtarna dök upp på andra skivor, antingen i original, med nya pålägg eller i alternativa versioner. Då kopior av en provskiva sipprade ut som bootlegs är emellertid ”Chrome dreams” sedan länge välkänd bland fansen, så pass att Young roade sig med att 2007 ge ut ett officiellt album som hette ”Chrome dreams II”. När ”Chrome dreams” nu slutligen släpps den 11 augusti är bara en akustisk soloversion av ”Hold back the tears” tidigare helt outgiven. Icke desto mindre kan vi konstatera att med ”Like a hurricane”, ”Powderfinger” och ”Too far gone” på en och samma platta hade ”Chrome dreams” sannolikt blivit ett av de stora 70-talsalbumen med Young.
Fem låtar: discosoul och sensommarballader
”RIGOR MORTIS RADIO”
The Hives
Tre brutalt underhållande singlar i rad nu från The Hives. Börjar misstänka att kommande albumet ”The death of Randy Fitzsimmons” (11 augusti) kan vara årets comeback.
”COMING HOME”
Dexys
Kevin Rowland ändå. Här gör han ett slags discosoul som långt ifrån alla hade gått i land med men i Dexys-kontexten blir den svåremotståndlig. Nya albumet ”The feminine divine” släpps i dag.
”THE SEA”
Romy
Fyra rakt igenom delikata singlar i rad nu från The XX-medlemmen. Börjar misstänka att kommande solodebuten ”Mid air” (8 september) kan bli höstens första riktigt omistliga album.
”THE IDIOT”
Lloyd Cole
Det går några år mellan albumen numera så jag tenderar att ibland glömma bort hur mycket jag gillar Lloyd Cole. Men nya ”On pain” är finfin. Särskilt när han, som här, sjunger om Bowies och Iggys flytt till Berlin 1976.
”SUMMER”
Steady Holiday & Jim James
Los Angeles-artisten Dre Babinski vet jag i princip ingenting om förutom att hon kallar sig Steady Holiday när hon gör musik. Men allt som Jim James involverar sig i brukar vara värt att lyssna på och den här ledsenglada sensommarballaden är inget undantag.
Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, Twitter och Spotify för full koll på allt inom musik