Ebbot om udda egenskapen: "Jag kan se folks inre väsen"

Satsar på solokarriären med skivan "For the ages to come"

Torbjörn "Ebbot" Lundberg släpper nya soloskivan "For the ages to come" på sin 50-årsdag.

Nu berättar han om skivan som blev framflyttad 20 år, om kaftanen, sina mediala förmågor och tiden som punkrebell.

– Det fanns en tid där jag inte ens trodde jag skulle bli så här gammal, säger Ebbot.

För en del är han mest känd som rebellen i punkbandet Union Carbide Productions. För många andra som frontfigur i bandet Soundtrack of our lives. Eller kanske som mannen med kaftanen som charmade svenska folket i TV4:as "Så mycket bättre". Oavsett vilket så släpper Ebbot Lundberg, vid en ålder av 50 år, sitt första fullängdsalbum som soloartist. Ett album som inte släpps en dag för tidigt, enligt artisten själv.

– Det känns som att skivan blev framskjuten i 20 år ungefär. Men det har liksom hänt saker hela livet. Fast nu känner jag att jag nått en mittpunkt – jag har lika mycket framför mig i musikkarriären som bakom mig. Fast det vet man ju aldrig förstås, säger han.

"Trodde inte jag skulle bli 30 ens"

Och visst har det hänt en del i Ebbots liv som artist. Första låten gjorde han 7 år gammal, första konserten hölls vid 10, första bandet bildades vid 15 och första skivsläppet kom runt 20. Bandet hette Union Carbide Productions. Legendariskt i punkkretsar. Bland annat på grund av deras provokativa image och kaosartade framträdanden.

– På sätt och vis är det ofattbart att jag fyller 50 nu. För på den tiden levde man liksom med känslan att man var odödlig. Man sket i konsekvenser och bara körde liksom. Jag trodde inte jag skulle bli 30 ens.

När vände det?

– Det har nog skett succesivt. Man vänder på steken mentalt och så börjar man gilla livet helt plötsligt. En jävligt skön känsla faktiskt. Men jag är fortfarande inte rädd för att dö. Det som sker det sker liksom.

– Men om jag skulle hålla på som jag gjorde på 90-talet och dyka från scen och så så skulle jag nog utsatta andra för ren livsfara. Fast det har nog mer med min volym och densitet att göra.

Började bära kaftan

Framgångarna med Union Carbide Productions tog Ebbot till USA och spelningar på den legendariska klubben CBGB:s framför ikoner så som Pussy Galore, Sonic Youth och Jello Biafra.

Det var någonstans där, på en klubbspelning under tidigt 1990-tal i New York, som kaftanbärandet började.

– Jag hade precis varit i Marocko och köpt en blågul kaftan och var så jäkla nervös inför spelningen på CGBG:s. Så jag drog på mig kaftanen ovanpå min yuppiekostym, och det kändes så himla rätt. Det blev en aha-upplevelse. En trygghet. Så när Soundtrack of our lives bildades några år senare kände jag bara att, fan, nu vill jag ha särk på mig.

Förändrades efter "Så mycket bättre"

Efter en succéartad, lång karriär med The Soundtrack of our lives valde Ebbot att medverka i TV4:as "Så mycket bättre". Det skulle komma att förändra hans karriär.

– Jag har bara positiva upplevelser från det programmet faktiskt. Det var åtta dagar av mitt liv i en magisk konstellation. Den stora skillnaden mot innan är kanske att jag helt plötsligt har mycket äldre människor i publiken också, säger Ebbot.

En kollega har berättat att du gick fram till honom och gissade rätt på hans ålder i en bar i Stockholm under tidigt 00-tal, bara så där. Hur står det till med det mediala egentligen?

– Det kommer och går, det där. När jag gick på lekskolan kommer jag ihåg att jag kunde se vilka djur människor var och så. Jag kunde liksom se deras inre väsen. Folk undrar ibland "hur fan vet du det där". Det är ett tillstånd som bara kommer ibland, men oftast slår det rätt.

Ser du saker andra inte ser?

– Jag tror jag ser andra saker. Det kommer en sinnesöppnare ibland. Men det är inget jag håller på med egentligen, det får andra göra. Jag använder det i musiken i stället.

Toppen av karriären

När Ebbot i dag släpper soloalbumet "for the ages to come" så gör han det på toppen av karriären, enligt honom själv.

– Visst, det finns många moment under karriären som har varit helt ofattbara, men rent känslomässigt känner jag att något unikt är på gång. Det peakar nu.

For the ages to come?

– Vi befinner oss i en sån tid rent värdsligt. Var fan står vi någonstans? Vad gör vi nu? Det är en beskrivning av nutiden.