Håkan Steen om veckans retro
Uppdaterad 2021-12-09 | Publicerad 2014-05-02
Steenkakan: Grace Jones ”Nightclubbing”
POP/FUNK Grace Jones var den jamaikanskamerikanska fotomodellen som blev discodiva och fångades upp av skivbolaget Island för att spela in en albumtrilogi som kommit att bli klassisk.
”Warm leatherette”, ”Nightclubbing” och ”Living my life” gjordes samtliga i Compass Point-studion på Bahamas och det är 1981 års ”Nightclubbing” som verkligen definierar Jones vision vid den här tiden.
Backad av legendariska Compass Point All-Stars, med trummisen Sly Dunbar och basisten Robbie Shakespeare som motor, tvinnar hon ihop reggae, soul och funk med den tidens new wave-rock till något väldigt coolt och eget.
Titellåten lånades från Iggy Pops ”The idiot”, ”Use me” var en gammal soulpärla av Bill Withers och ”Demolition man” skrevs till Jones av Sting.
Framför allt är det här vi hittar ”Pull up to the bumper”, en New York-osande klubbklenod som fick Cirkus i Stockholm att förvandlas till Studio 54 när den då 61-åriga sångerskan åkte på triumfatorisk comebackturné 2009.
Nyutgåvan är den första remastrade som släpps av albumet. Dessutom samlas tolvtumsversioner, remixar och två outgivna låtar på en sällsynt motiverad extraskiva.
Föredömligt.
BÄSTA SPÅR: ”Pull up to the bumper”.