Synthar som stör och släpig disco
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-10-05
ROCK Det kom från ingenstans.
Efter en längre tids tystnad gjorde Kent en attacklansering som började på deras officiella hemsida klockan 22.00 i går kväll. Att singeln ”Töntarna” släpptes digitalt utan nån som helst förvarning var bara en av nyheterna.
Själva lanseringen visar upp ett nytänkande som musiken givetvis saknar.
Kent kommer alltid att vara ett Depeche Mode från en anonym, svensk småstad.
Om ”Töntarna” sen är representativ för hur resten av den kommande skivan ”Röd” låter har jag ingen aning om.
Men singeln förstärker för ögonblicket tendenserna från förra albumet ”Tillbaka till samtiden”. Musiken fortsätter att vara mer elektronisk än gitarrbaserad.
Det är synthljud som stör och borrar sig in i huvudet. Det är stämningar som påminner om Vangelis soundtrack till science fiction-filmen ”Bladerunner”. Det är monotona och släpiga discobeats. Det är en Jocke Berg som sjunger om ”dom” och om att hänga nån högt och om att vara lite utanför.
En godkänd tristess.