Den här dagen finns det ingen som tar Uggla

Per Magnusson

helskärm

Den 25:e smäller det.

Magnus Uggla väljer datumet för turnépremiären med omsorg.

Då är det ingen som tar honom.

”Sex, drugs & langos med lök” står det på en t-shirt i ett stånd.

Citatet sammanfattar kärnfullt hela konceptet med stadsfestival. Det är svårt att tänka sig en man mer klippt och skuren för detta langos med lök-land än Magnus Uggla.

Östermalms-sonen har ju som ingen annan tonsatt svenskens osläck­bara längtan efter att dricka sju, åtta Pripps och spilla ungersk husmanskost på skorna efter ännu en meningslös arbetsvecka.

Skiter i rektorn

I fågelbo-frisyr, pilotglasögon, smala jeans och röda rock-Converse ser det – åtminstone på håll – ut som om han aldrig åldrats. Finns det någon annan artist som varit så konsekvent i sin look och attityd?

Uggla skiter fortfarande – 61 år gammal – i rektorn och matematiken.

Även rocken är densamma.

Låtar för barn

Ugglas burdust påflugna melodier har låtit likadana sedan jag hörde dem på Svensktoppen när jag var nio och sjöng med i den klatschiga refrängen ”Baby boom boom, frugan klagar, alla andra går med magar” trots att jag hade varken fru eller frus vänner som låg och ruvade. Men det är ju så med Magnus Ugglas musik.

Den är för barn, det finns inget att förstå.

Konserten påminner om en karaoke-parad. Med skillnaden att killen som studsar upp och ner på scenen faktiskt skrivit de flesta låtarna själv. ”I Kung för en dag” behöver han inte ens studsa. Det räcker med att han sätter sig på scenkanten, lägger benen i kors och låter publiken göra jobbet.

Det är ju ändå lönetorsdag.

Magnus Uggla

Plats: Västerås cityfestival. Publik: Ett gäng tusen. Längd: En timme. Bäst: ”Varning på stan”. Sämst: Rutinmässiga extranummer borde begravas.