I bästa fall är musiken skörare än rimfrost

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-03-16

Men Räisänen saknar både tyngden och låtarna för att solodebuten ska kännas riktigt oumbärlig.

Timo Räisänen

Lovers are lonely (rock)

(Razzia/BonnierAmigo)

I bästa fall är musiken skörare än rimfrost. Timo Räisänen klär ofta upp sina countrymelodier med akustiska gitarrer, klingande ljud från speldosor och sakrala gosskörer som artister från Göteborg aldrig verkar få nog av. Och han sjunger hela tiden med en röst som håller på att brista efter varenda stavelse.

Skivans bästa spår – vackra ”Carry me home” – landar nånstans mellan Kristofer Åström och Neil Young. Singlarna ”Lovers are lonely” och ”Don’t let the devil ruin it all” är spinkigare versioner av kollegan Håkan Hellströms gatuserenader.

Musiken är ofta så sympatisk att man nästan missar de kolsvarta och bittra texterna. Som de muntra raderna ”It’s been a shit year this far” i låten ”Champagne and cigars”.

I längden saknar Räisänen, som möjligen är mer känd som Håkan Hellströms sidekick eller gitarrist i Her Majesty, både tyngden och låtarna för att solodebuten ska kännas riktigt oumbärlig och originell.

Markus Larsson

Följ ämnen i artikeln