Typisk Jagger-ballad

helskärm

Vid första lyssningen låter Rolling Stones nya singel som ännu en ballad från något av Mick Jaggers sentida soloalbum.

Det är en väldigt typisk Jagger-ballad, både till komposition och sound, med högt mixad sång och tämligen återhållen gitarr.

Inte vad Keef Riff Hard-falangen av Stones-fansen längtat efter, om man säger så.

Smuts och sprickor

Men Don Was-producerade "Streets of love" växer med spelning, och snart står det klart att det här hjärtekrossande akustiska stycket rymmer en av Jaggers starkaste refränger på väldigt länge. Bli inte förvånade om den genererar en hit.

Det råder heller ingen tvekan om att detta verkligen är en Stones-låt. Så här många sprickor i fasaden, så här mycket smuts i tårkanalerna, så här skönt slirande körer får Jagger väldigt sällan till på egen hand, hur mycket han än försöker.

Piggare än väntat

Att han sedan skrivit mer inspirerade texter och att "Streets of love" bleknar jämte hörnstensballader som "Angie" och "Wild horses" är en annan sak.

För det låter piggare än man hade vågat hoppas på från ett gäng sextioplussare som just spelat in sitt första studioalbum på åtta år.

Och de ortodoxa Keith Richards-anhängarna behöver inte gråta särskilt länge. Andraspåret på singeln, "Rough justice", indikerar att det lär bli en hel del ruffigt slammer på plattan också.

Håkan Steen