Pophistorien – ett bollhav på IKEA

Markus Larsson

Hot Chip låter som en hybrid mellan Kraftwerk och en duracellkanin

Made in the dark (electronica)

Förra året gjorde Hot Chip en remix på Kraftwerks ”La forme/Aerodynamik”.

Det är givetvis alldeles logiskt.

Hot Chip har alltid låtit som att en vetenskapsman med uppspärrade ögon och elchocksfrisyr skapat en funkig hybrid mellan de tyska synthpionärerna och en Duracellkanin.

Och det känns som om hela pophistorien är ett bollhav på IKEA för den brittiska laptopkvintetten. I intervjuer nämner sångaren Alexis Taylor ofta Black Sabbath, T-Pain och Willie Nelson i samma mening. En hållning som också märks i musiken.

Inför bandets tredje album har Taylor framför allt lyssnat på rock och soul från amerikanska södern (låten ”Wrestlers” är till exempel tillägnad Jim Dickinson, en vrickad producent och artist från Memphis).

Det märks inte minst i skivans ballader – gammal countrysoul som köpt en ny och digital kostym.

I avslutande gospeln ”In the privacy of our love” kan man nästan höra hur kyrkgolvet knarrar under Hot Chips datorer.

Bästa spår: ”We’re looking for a lot of love”.