Poetiska höjder

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-11-02

Betyg: 4 av 5 plusBetyg: 4 av 5 plus till Hello Saferide

Hello Saferide sjunger bara bra låtar.

UMEÅ. Att se Hello Safe­ride på scen är som att se en serie novellfilmer.

Musik och text har precis lika viktiga roller och hittar ett perfekt samspel som lyfter sångerna till helt nya höjder.

Vi vet ju att Annika Norlin är en lysande iakttagare och att hennes bitterljuva poplåtar hör till den bästa litteratur man kan höra på en svensk skiva.

Hon är också en av få svenska artister som verkligen tar hand om sina låtar och vågar agera ut dem. Hon gör det aldrig pompöst eller övertydligt, men hon använder minspel och gester för att förstärka sina texter på ett sätt som många coolhetskomplexa kollegor aldrig skulle ha mod till.

Ömsint vals

Dessutom åker hon med ett utmärkt, delvis nytt band med bland andra sin Popsicle-bekante producent Andreas Mattsson och Andrea Kellerman från Firefox AK på varsin gitarr och kör.

Texten till ”25 days”, ”en låt om långdistansromatik”, börjar i längtan och slutar i ren åtrå och bandet hettar upp musiken i takt med orden.

Vi får bara bra låtar. Nästan uteslutande från nya albumet och några ep-favoriter, som ”2006” och ”The quiz”.

Norlin, klädd som en country girl i rödsvartrutig skjorta och högt skurna jeans, sjunger lysande americanapop i ”Middleclass” och fin duett med Mattsson i ”Overall”.

Allra bäst är förstås den ömsinta valsen ”Arjeplog”.

När Norlin schssss:ar och chchch:ar och sjunger om ”the Stockholm insecurity” i refrängen är hon uppe på precis lika höga poetiska höjder som någonsin idolen Jonathan Richman.

Här kan ni se Hello Saferide: Stockholm 5/11, Göteborg 7/11, Malmö 8/11, Oslo 25/11.

ANNONS

Följ ämnen i artikeln