Stilfull avslutning

Håkan Steen

Neil Young – Glödgat larm

helskärm

GÖTEBORG. Världens yngsta 62-åring kommer med lite larm, lite nytt och en väldigt generös näve klassiker.

Ingen artist hade kunnat ge Way Out West en mer stilfull final än Neil Young.

Att Neil Young rundar av Way Out West känns synnerligen logiskt. Det har snackats väldigt mycket om honom den här helgen, alla måste se honom.

Inte minst känns han som en gudfader för många av övriga artister som spelar på festivalen.

Ni hör Youngs tidiga, finstämt akustiska sidor hos Fleet Foxes. Sonic Youth är hans mest självklara efterföljare när det kommer till gitarrmangel. Och Flaming Lips låter sig inspireras rejält av Youngs kosmiska rockdynamik.

Själv serverar kanadensaren i målarkluddskavajen en show snarlik, och minst lika stark, som den han körde över Roskildefestivalen med för en månad sedan.

Ett utsökt band av gamla och nyare Young-musiker kastar oss mellan tidlöst gitarrlarm som ”Rockin’ in the free world” över genialiskt tacklade Beatles-covern ”A day in the life” till vemodiga lågmäldheter som ”Unknown legend”.

Glömmer texten

Det är en glödgad uppvisning från en ovanligt uppsluppen artist, som rentav ger oss två helt nya låtar. ”Just singing a song won’t change the world” är rätt typisk Neil Young-rock med mycket patos och en låt som jag tror heter ”Sea change” är så ny att artisten inte minns texten, om det finns någon.

Men han spelar låten ändå, allt för att rosten inte ska fastna.

Det är en känsla som sprider sig.

När Neil Young går av scenen är det som att man blivit två timmar yngre i stället för tvärtom.