Låtvalet var en bomb

Markus Larsson

Markus Larssons första intryck från Springsteens andra konsert

helskärm

Bossen levererade igen.

Årets andra spelning i Stockholm hyllas av Nöjesbladets musikexpert Markus Larsson.

Vad var bäst?

– Att Bruce, åter igen, tackar den svenska publiken för långt och gott och unikt samarbete genom att spela en hel platta från början till slut. I fredags var det "Born to run". I kväll fick vi "Darkness on the edge of town". 

Vad förvånande dig?

– "Darkness" var naturligtvis en bomb. Att få höra såna här versioner av "Something in the night" och "Racing in the street" och "Prove it all night" är inte heller någon lek. Häpnadsväckande och makalöst. 

Bjöd han på någon överraskning?

–Nämnde jag inte att The E Street Band gjorde en rasande bra version av albumet "Darkness on the edge of town" från 1978?

Hur var spelningen jämfört med gårdagens?

– På många sätt likvärdig. Bitvis hisnande, verkligen hisnande. Men 17-mannabandet tar, precis som igår, inte riktigt tillvara på magin som svävar i luften efter "Darkness"-genomkörningen i avslutningen av ordinarie set och i extranumren. Det fanns plats för fler skrällar, minst sagt. 

Vad vill du ge för råd till Bruce inför sista spelningen?

– Undvik gärna "American land". 

Vilket betyg ger du Bruce Springsteen?

– Fyra väldigt feta och starka plus. Jämfört med allt annat är han utan konkurrens som liveartist. Men jämfört med vad han gjort tidigare – detta förbannade ok för någon som exempelvis sett honom fler än 30 gånger – finns det en ännu större och ännu mer sammanhållen och ännu mer drabbande konsert i karljäveln. Sjukt bra. Men det är inte över än. Nästa lördag, nästa lördag...