Growlar med notställ

till Deicide

Evige death metal-rebellen Nicke Andersson ska ha sagt att anledningen till att urtidens svenska dödsmaffia inte accepterade Deicide, var för att gruppen aldrig gjorde en demokassett. Amerikanarna gick direkt till debutalbum 1990 utan att passera gå – inte okej. Undrar vad tonårige Nicke hade sagt om han vetat att Glen Benton, denne antikrist med köttbullefysik, 21 år senare skulle stå på scen med ett notställ.

Det gäller att hänga med i texterna, så precis som kungen vänder Benton blad då och då. Sångaren vinkar med handen och en roddare rusar fram och justerar notstället så att growlandet kan fortgå utan problem.

I kombination med hänsynslös death metal, direktimporterade från Floridas köttigaste charkdiskar, blir ovanstående bildscenario fullständigt absurt.

Men när fansen skriker ”Deicide! Deicide! Deicide”, publiksurfar som att det var 1992, och Benton fullständigt rensar sönder kristendomen i ”Lunatic of Gods creation”, då kan notstället brinna. För då är det fullständigt lysande. På gränsen till löjligt brutalt och på gränsen till det fjärde pluset.