Ett episkt rymdäventyr som ständigt expanderar
Publicerad 2023-08-31
Starfield kan vara det mest ambitiösa tv-spelet någonsin.
Jag är helt, helt bortblåst.
Starfield
Från 18 år
Pris: Från ca 849 kr (ingår i Xbox game pass)
Format: Xbox Series, Xbox One och PC
Utvecklare: Bethesda
Utgivare: Bethesda
För sisådär tolv år sedan släpptes ”Skyrim”. Det var inte ditt vanliga mästerverk, utan ett rollspel som lyckats hålla sig relevant ända till idag.
”Starfield” har då beskrivits som ett ”Skyrim i rymden”, vilket kan låta som omöjliga skor att fylla.
Men det är en helt korrekt och rättvis jämförelse.
Samtidigt är det något något mer än så, för det här bryter ny mark.
1 000 planeter
Denna saga tar oss 300 år in i framtiden.
Människosläktet har blivit intergalaktiskt och universum är ditt att utforska.
Det finns alltså omkring 100 solsystem och 1 000 planeter att besöka. Tro mig, det är lika bisarrt i praktiken som det är på pappret. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag tappat hakan senaste veckan över hur stort och samtidigt detaljerat det är.
Knappast är det en ”fis i rymden”-känsla man åker runt med. Tvärtom är rollspelsaspekten så drivande och fängslande att takten på detta ändlösa utforskande hamnar alldeles rätt, oavsett hur man gör det (så länge man inte stressar).
För precis som i Elder Scrolls eller Fallouts bästa alster lyckas Bethesda låta historien växa fram på ett sätt så man bara liksom törstar efter nästa steg. Bitarna faller också på plats utefter en total frihet, där den som spelar själv väljer ordningen – och väldigt ofta utgången.
Vem vill jag lita på, alliera mig med eller rentav förråda?
Ett minne jag aldrig glömmer
Själva storyn är mäktig, komplicerad och faktiskt ytterst tänkvärd. Förebered dig på en djup och stundtals väldigt trippig väg fram emot universums olika sanningar.
Jag älskar att få höra om hur allt hänger ihop, om det så är från en general eller den lokala barägaren.
Lika underbart är det att bara sätta sig i rymdskeppet och utforska förutsättningslöst. Det är också omöjligt att just känna till förutsättningarna, för det känns som att vad som helst kan hända.
Min första sådana upplevelse var när jag skulle gömma undan illegalt smuggelgods på min bas på månen (ja, vår måne). Då landar ett annat rymdskepp med pirater och försöker döda mig. Det resulterar i en spontan eldstid på månen där vi hoppar runt i den reducerade gravitationskraften medan kulorna viner under den stjärnklara himmeln. Det var ett sådant där gaming-minne jag för alltid kommer bära med mig. Men framför allt var det blott en försmak på vad ”Starfield” är.
Mästerverk – rakt igenom
Jag kollade min speltid innan jag började skriva denna recension. 45 timmar, visade siffrorna.
Jag ska vara ärlig: Jag tror inte att jag är i närheten att runda det här spelet. Bethesda säger själva att man får räkna med flera hundratals timmar för att kunna uppleva allt.
Men jag är redan nu övertygad. Det här är inget annat än ett mästerverk. Utöver ovan nämnda anledningar finns det bra mycket mer att ta av. Så som att:
- Levlingssystemet är klockrent.
- Spelkänslan, om så i första- eller tredjepersonsperspektiv, håller högsta klass. Inte minst i striderna.
- Musiken och ljudeffekterna passar sömlöst till vad som händer eller var jag är.
- Och jag vet inte ens hur jag ska börja att försöka förklara rymdskeppen. Det är bokstavligen talat en egen vetenskap, med strider, komplicerade egna byggen och ja, typ allt du kan tänka dig.
”Skyrim”-känslan intakt
Allt detta trodde jag ändå inte på förhand; att Bethesda skulle lyckas med att få den där ”Skyrim”-känslan i en sådan här enorm setting.
Det är överväldigande utan att det känns överambitiöst.
Vem behöver drakar när du har aliens?
Varför nöja dig med en värld när du kan få tusen?
Ja, när ett av vår världs främsta spelföretag får jobba ostört på en produkt i nära 30 år så blir detta resultatet.
Och min känsla här och nu är att arvet kan bli lika stort som Skyrims – om inte större.