Dagens spelare får allt serverat

Kristofer Ahlström

Tålamod, sägs det, är en dygd.

I så fall måste vi som växte upp på 80-talet vara den ädlaste generationen av dem alla.

Vi som växte upp med Nintendo.

Svenska speltidningen Level har just gett ut en retrobilaga så nostalgisk att pappersmassan den är tryckt på skulle kunna vara från träden längs minnenas allé som bara handlar om NES.

Det sista uppslaget ägnas åt alla belöningsskärmar som visas när man klarat de klassiska spelen.

Vad som vore mer tidstypiskt: ett uppslag med Game over-skärmarna.? Ingen annan underhållningsform är så straffande som att spela tv-spel från 80-talet. Den tidens spel är helt befriade från logik och pedagogik. Svårighetsgraden regleras i stället av hur usel speldesignen är: ­­”Rush ’n­ attack” skulle vara hälften så svårt om karaktären inte hoppade som om han var gipsad. En annan variabel var hur hårt spelmakarna kunde krysta när de skulle konstruera utmaningar och pussel för spelaren. De flesta kunde krysta jättehårt i sin ambition att vara användarfientliga: ”Simons quest”, ”Robo warrior” och ”Goonies II” är alla titlar som får spelveteraner att genomgå posttraumatiska syndrom.

Men jag vill någonstans tro att det lärde oss något. Har man en gång hittat en stege genom att utan anledning slå med en hammare uppe i vänstra hörnet av ett tomt rum så har man också lärt sig tänka utanför boxen.

Dessutom tränade man upp ett tålamod och en ödmjukhet som buddhistiska munkar bara kan fetglömma.

Då ser det mörkare ut för dagens spelgeneration. Härom månaden berättade Nintendos överdängare Shigeru Miyamoto att i det kommande ”Super Mario bros”-spelet till Wii har man bakat in en demo play-funktion. Det betyder i korthet att om man fastnar i ett spel aktiverar man den funktionen och låter den autopilota dig förbi alla hinder.

Utmaningar och kreativt tänkande har inte en chans mot en generation som hela tiden kräver ständig belöning.

På samma sätt är det nu med nyutgåvan av ”Monkey island”, ett äventyr som är klassiskt, inte minst för sina långsökta lösningar (som att använda dansinstruktioner som färdkarta). Men i den nya versionen räcker det med ett tryck på X-knappen så delas svaren till varje problem ut frikostigt.

Det var inte bättre förr. Men det var definitivt mer karaktärsdanande.