Viker sig Europa för de brittiska kraven?
Vore inte Storbritannien en så rik och mäktig medlem skulle många övriga EU-länder ge Cameron och hans tuffa krav fingret.
Nu kan länder tvingas acceptera förändringar de inte vill ha för att behålla Storbritannien i unionen.
I sett emotsedda tal var Cameron väldigt tydlig med att EU måste ta de brittiska kraven på allvar. Samtidigt hade han en betydligt mindre aggressiv framtoning än normalt. Det var den resonable statsmannen Cameron vi fick se snarare än agitatorn.
Så resonabel var han att det ibland var svårt att vet vad han egentligen själv tycker om Storbritanniens framtid inom EU. Han resonerade om för- och nackdelar utan att egentligen själv ta ställning.
Förmodligen en medveten taktik för att inte i onödan reta upp andra EU-länder inför de förhandlingar som nu stundar.
Problemet för Cameron är att många av de förändringar som britterna kräver måste godkännas av samtliga övriga 27 medlemsländer. Det komplicerar förhandlingarna. Men Cameron vägrade se det som en "mission impossible".
Reta sig på
Vissa kommer säkert att reta sig på att premiärministern så tydligt deklarerade att det är det faktum att Storbritannien är EU:s nästa största ekonomi och näst störta bidragsgivare till EU som gör att övriga länder bör gå med på de brittiska kraven. Stor och mäktig ska med andra ord enligt britterna ha fördelar som de små och fattiga inte ska ha.
I korthet är de brittiska kraven följande:
* Länder som står utanför eurozonen får inte diskrimineras. Deras skattebetalare får inte belastas med kostnader för euron.
* Minska antalet regleringar inom EU.
* Flytta makt från Bryssel till de nationella parlamenten. Europadomstolen ska inte stå över brittiska domstolar.
* Begränsa den fria rörligheten för EU-medborgare genom att kraftigt inskränka EU-migranters rättighet till att ta del av välfärdssystemet i Storbritannien. För framtida medlemsländer ska den fria rörligheten inte gälla förrän deras ekonomier nått en normal EU-nivå.
Splittrade
Övriga EU-länder är splittrade i sin syn på de brittiska kraven. Länder som Sverige och Danmark, som också står utanför euron, står bakom kravet att det inte får innebära någon nackdel att stå utanför euron.
Många länder vill ytterligare fördjupa EU-samarbetet istället för som Cameron flytta makt från Bryssel.
Att begränsa den fria rörligheten är kanske det som är mest känsligt. Är det någon som kan lyckas är det ett viktigt land som Storbritannien.
Alla är medvetna om vad som står på spel. Skulle Storbritannien lämna EU blir det ett svårt slag för det europeiska samarbetet. Inget land har någonsin gjort det. EU har hela tiden expanderat.
Lämnar ett så viktigt land kan det i värsta fall innebära slutet för EU som vi känner det i dag. Fler kan följa efter.
För att förhindra att EU rämnar kan motsträviga länder tvingas svälja en del av de brittiska kraven.
"Utesluter ingenting"
Hur stor är då risken för att Storbritannien lämnar EU?
Svårt att svara på idag. Det finns en kraftig EU-fentlig opinion i landet. Men allt hänger på resultatet av förhandlingarna. .Är de med brittiska ögon framgångsrika så minskar risken för ett utträde. Känner Cameron att han nästan inte får igenom någonting är det möjligt att han själv kommer att kampanja för ett utträde.
– Jag utesluter ingenting, sa Cameron i sitt tal.
Opinionsmätningarna visa att en majoritet fortfarande är för att stanna kvar men försprånget till de som vill lämna minskar. Det är inte större än att läget snabbt kan ändras.
Cameron poängterade noga att det bara handlar om en omröstning. Röstar britterna mot EU så lämnar landet för alltid. Det blir ingen andra chans.
Folkomröstningen blir av senast i slutet av 2017.
Fram tills dess hålls Europa på halster.