Utredningar och undervisning ska stoppa nya terrorister
Är det ett recept för att Sverige på nytt ska slippa vara en glappkontakt från katastrof?
För ett år sedan var Sverige en glappkontakt från katastrof.
Nu vill regeringen ta bort turen ur terrorekvationen.
Men är fler utredningar och bättre informationsmaterial verkligen svaret?
När demokratiminister Birgitta Ohlsson i går presenterade Sveriges första handlingsplan mot våldsbejakande extremism radade hon upp 62 miljoner kronor och ett helt batteri av åtgärder för att hindra att framförallt unga attraheras av våldsamma rörelser.
Efter att ha arbetat i tre år med handlingsplanen föreslår hon nya studier och utredningar, bland annat 13 miljoner till mångvetenskaplig demokratiforskning.
Hon vill också ge ett antal miljoner till Statens Medieråd för att utreda hur unga kan stärkas och skyddas mot påverkan av antidemokratiska budskap via internet.
Pengar ska gå till olika organisationer och föreningar för att stärka ungas demokratiska värderingar och ta fram arbetsmaterial för lärare.
Liten grupp
Är det verkligen realistiskt att tro att Taimour Abdulwahab aldrig kommit på tanken att spränga sig själv och ett antal oskyldiga människor på Drottninggatan i luften om han fått läsa en broschyr om varför extremism är fel eller erbjudits bättre demokratiundervisning i skolan?
Att förbygga att unga blir våldsbenägna extremister är en lovvärd gärning. Frågan är om de åtgärder demokratiministern föreslår verkligen är effektiva.
De våldsbejakande extremisterna är en mycket liten grupp, enligt Säpo. Inte fler än drygt 200 personer. De kan delas in i tre grupper.
Vit makt-rörelsen (högerextremister)
De autonoma (vänsterextremister)
Våldsbejakande islamister.
De kommer från alla grupper i samhället. Gemensamt är att de genomgått en social process där känslor av utanförskap och sårbarhet är två viktiga ingredienser. Radikaliseringsprocessen är densamma oavsett ideologi. I praktiken kan en islamist lika gärna bli vit makt-extremist och tvärtom.
Inte lugnande
De autonoma lägger ofta av runt 20 medan våldsbejakande muslimer kan hålla på tills de är 30-40 år.
Enligt Säpo ligger antalet extremister tämligen konstant under lång tid. Det varken ökar eller minskar.
Det känns inte särskilt lugnande att behöva lita på turen nästa gång någon våldbejakande extremist står på Drottninggatan i julruschen och mixtrar med en glappande bombkontakt. Men jag känner mig inte heller särskilt trygg i förvissningen att regeringens föreslagna åtgärder ska ha önskad effekt.
Olsson försvarar fortsatta utredningar med att det fortfarande finns många kunskapsluckor om vilka metoder som fungerar bäst.
Jag kan bara hitta ett enda förslag i Olssons lista som kan få snabb, konkret effekt. Hon vill hjälpa vacklande extremister att hoppa av. I dag finns sådan hjälp bara för Vit makt-extremister.
– Expo får många samtal från vänsterextremister som vill hoppa av men som inte vet hur, säger Birgitta Olsson.