Resultatet av revolutionen - islamist mot Mubarakkramare

Presidentvalet inte vad frihetskämparna hoppats på

Presidentvalet på lördag och söndag fullbordar Egyptens revolution.

Eller gör den det?

Är valet mellan en av Mubarakregimens gamla stöttepelare och en islamist vad frihetstörstande egyptier hade tänkt sig?

Skulle knappast tro det.

Tvärtom känner de flesta av de modiga frihetskämpar som vågade sig ut på Tahrirtorget för ett drygt år sedan sig svikna och bedragna. De trotsade batonger och kulor. Flera hundra offrade sina liv.

Nu har religiösa extremister och den gamla maktapparaten i praktiken kidnappat revolutionen och gjort den till sin. Inte för att genomföra demokrati och frihet. Deras mål är snarare att ta över respektive ta tillbaka så mycket av makten som möjligt.

Om någon för ett år sedan hade sagt att Mubaraks siste premiärminister skulle vara en av två kandidater i presidentvalet hade demonstranterna aldrig lämnat Tahrirtorget. Och de hade haft starkt stöd för den uppfattningen hos majoriteten av det egyptiska folket.

Dödsryckningar

Motståndarna har till och med försökt får landets högsta domstol att underkänna Shafik som kandidat. Förgäves.

Hur ska Ahmed Shafik, en gammal armégeneral som kallades in av diktaturen under dess dödsryckningar för att rädda den, kunna vara med och forma ett nytt och fritt Egypten?

Det är väldigt svårt att se hans kandidatur som någonting annat än ett försök från den gamla maktapparaten att överleva och behålla sina privilegier. Då talar jag om allt från vanliga statstjänstemän till ministrar. Alla de som fruktar vad ett nytt och verkligt fritt Egypten skulle innebära.

Mot honom står Mohamed Morsi som representerar landets andra stora maktfaktor, islam och islamisterna. Muslimska brödraskapet var förbjudet under Mubarak och tillhörde på så vis oppositionen. Brödraskapet var ändå mycket aktivt och hade en stark organisation som såg sin chans att dra nytta av den arabiska våren trots att det egentligen inte är frihet och demokrati man vill ha. Snarare en stat byggd på islamistisk grund.

Pest och kolera

Landets kristna frukar att förföljelsen mot dem ska intensifieras om Morsi vinner. Därför tänker de rösta på Shafik trots att de inte vill ha honom heller. För många är det ett val mellan pest och kolera.

Man kan med visst fog hävda att egyptierna får den form av demokrati som de själva röstat fram. I den första omgången av presidentvalet fick icke-islamistiska kandidater över hälften av rösterna. Men rösterna var splittrade på en lång rad olika kandidater. Oförmågan att samla sig kring en enda mer frihetligt inriktad kandidat gjorde att det blir Mubarakkramaren Shafik som ställs mot islamisten Morsi.

Samtidigt med presidentvalet pågår en process för att skriva en ny grundlag. Även där är demonstranterna från Tahrirtorget på väg att förlora. De anser att islamisterna försöker kontrollera processen genom att utse fler kandidater till det råd som ska snickra ihop konstitutionen. De är rädda att yttrandefrihet, frihet att demonstrera och andra demokratiska rättigheter ska få stryka på foten.

Pessimister fick rätt

Jag tycker egyptiern och förre fredspristagaren Muhammed ElBaradei sammanfattade resultatet av revolutionen rätt bra på twitter häromdagen.

"Vi är i slutet av en övergångsperiod där makthavarna försöker begrava revolutionen och pantsätta framtiden."

Precis den utveckling många varnade för när den arabiska våren inleddes för snart ett och ett halvt år sedan. Nu ser de ut att bli sannspådda.

I den positiva vågskålen ligger att egyptierna trots allt kastade ut en diktator. De visade folkets kraft.

Det bör vara en återhållande faktor för vem som än tar makten.