Dom: Koranbränning borde ha tillåtits

helskärm

Polismyndigheten hade ingen rätt att neka koranbränningar i Stockholm. Det fastslår kammarrätten och avslår polisens överklagan.

– Vi har en tydlig lagstiftning som inte medger de undantag som polisen vill göra, säger kammarrättspresident Stefan Holgersson.

I februari i år ansökte en förening och en privatperson om tillstånd att anordna allmänna sammankomster med det uttryckliga syftet att bränna exemplar av koranen utanför Turkiets respektive Iraks ambassad i Stockholm.

Polisen sade nej med hänvisning till den allmänna säkerheten och Säkerhetspolisens bedömning om en förvärrad hotbild mot Sverige.

Det var fel, konstaterar kammarrätten i Stockholm. Tillstånd för en allmän sammankomst får nämligen bara nekas om man inte kan garantera ordning eller säkerhet vid själva sammankomsten eller i dess omedelbara omgivning.

Inga skäl att neka

– Det här är ingen komplicerad lagtext. Den relevanta regeln finns i ordningslagen. Polisen har argumenterat ganska fylligt i rätten, så det framgår hur de tänker, men det de har anfört är inte sådant som kan utgöra skäl för att neka tillstånd, säger Stefan Holgersson, kammarrättspresident och ordförande i målet.

Polisens initiala beslut överklagades till förvaltningsrätten som kom fram till att myndigheten saknade lagstöd för att säga nej. Polisen överklagade därefter till kammarrätten som nu alltså går på förvaltningsrättens linje.

De nekade koranbränningarna föregicks av flera tillståndsgivna sammankomster där koraner brändes av den högerextreme politikern Rasmus Paludan. Det ledde till internationella tidningsrubriker, brända svenska flaggor och attentatshot.

Nato-trassel

De eldade koranerna fick även storpolitiska konsekvenser sedan Turkiets president Erdogan slagit fast att ett turkiskt ja till svensk Natoanslutning inte kunde bli aktuellt så länge muslimernas heliga bok fick eldas i Sverige.

– Jag förstår att det är komplext på andra sätt, men inte lagtekniskt, säger Stefan Holgersson.

Kammarrättens dom kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.

TT: Vad händer om polisen nekar ansökningar på samma grunder igen i väntan på ett eventuellt utslag i högsta instans?

– Det kan jag inte uttala mig om.

”Polismyndigheten har ännu inte tagit ställning till vad nästa steg blir. Vi får be om att återkomma”, skriver Irene Sokolow vid polisens nationella mediecenter i en kommentar.