Hotellägarens planer – bygga innanför strandskyddet
Regeringsförslag väcker ”glamping”-debatt vid skånska sjön
Publicerad 2021-11-21
Fler kan få bygga nära stränder i glesbygd och på små tätorter – om regeringens nya förslag om strandskydd går igenom.
Vid den skånska sjön Immeln skapar förslaget både glädje och oro.
– Det skulle vara toppen, säger Ina Pedersen, delägare i Breanäs hotell, som vill placera ”glamping”-tält precis vid sjökanten.
I skogen bakom hotell Breanäs i Östra Göinge kommun står tre blekgula ”glamping”-tält. Glamping betyder ”glamourös camping” – ett koncept som blivit en het fråga på mer än en plats vid den skånska sjön Immeln.
Här vid hotell Breanäs är utsikten från tälten en bit skog och hotellets röda träpanel. Men ägarparet Ina och Lasse Pedersen har länge velat ändra på det. Drömmen är att sätta upp 20 tält i skogsbrynet – ett tiotalmeter öster ut. Då skulle gästerna vakna upp till en helt annan vy.
– Då kan man gå ut ur tältet och blicka ut över en vacker äng och sjön Immeln, säger Ina Pedersen.
Familjen har slipat på planerna länge men ännu inte lämnat in någon ansökan om bygglov. De är osäkra på om de skulle få dispens från strandskyddet. Platsen ligger nämligen bara 60–70 meter från vattenbrynet och enligt gällande regler måste det vara 100 meter.
– Vi skickar inte in ansökan om vi inte har stor chans att få igenom det. Det kostar mycket. Det krävs arkitektritningar även för våra tält, säger Ina Pedersen.
Men efter regeringens nya överrenskommelse med Centerpartiet har hoppet väckts hos paret. Den innebär en uppluckring av strandskyddet och innehåller skrivelsen:
”Det ska vara enklare att få bygga strandnära och skapas bättre förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck.”
Förslaget är nu ute på remiss och kan bli verklighet från 1 juli 2022.
– För oss skulle det betyda mycket. Det är mycket som berörs av strandskyddet i vår verksamhet, även andra planer vi har, säger Ina Pedersen.
”Fasansfullt”
Just Lasses och Inas planer har inte mött på motstånd av andra boende i närheten.
– Vi är bara lite fundersamma över hur det blir med hygienen med så många tält. Kan man lita på att de går på toaletten? Eller kan det bli så att man gör den ”mindre delen” i bäcken som rinner ut sjön? Då får kommunen ta prover i vattnet, säger grannen Jörgen Åmvall.
Desto hetsigare har glamping-diskussionerna gått i byn Immeln, lite drygt en mil söder om Breanäs.
Där har frågan om strandskydd skapat en infekterad strid.
– Vrid åt näsan på kommunen. Stranden är till för alla, säger Andreas Ekstam, boende i byn.
Striden gäller en annan entreprenörs planer på att sätta upp ”glamping”-tält vid stranden. En plats som har använts för midsommarfiranden och solbadande i generationer.
– Det är fasansfullt. Det har pratats om att sätta upp glamping mitt i parken. Då skulle vi inte ha tillträde till stranden alls, säger Andreas Ekstam.
Han får medhåll från grannen Camilla Edfast.
– Vi har redan en ganska utbredd turism så jag tycker det räcker, säger hon.
Ett antal bybor startade nyligen en båtklubb. För att vara lite starkare, tillsammans, mot entreprenören, förklarar Andreas Ekstam.
– Nu säger kommunen att det inte blir så stor ändring men vad händer sedan?
I dagsläget behöver nog inte Andreas Ekstam och de andra boende oroa sig. Entreprenören som äger kanotcentret vid Immeln verkar ha lagt planerna på hyllan.
– 2019 hade vi planer på glamping. Kommunen var positiv, det står i detaljplanen att man ska kunna bygga stugor, men länsstyrelsen satte stopp. Jag har tappat gnistan lite vad det gäller detta, säger Jon Marin, ägare av Immelns kanotcenter.
Hoppfullt i Malå
Vilken betydelse den nya politiska överenskommelsen kommer att ha i de olika glampingplanerna vid sjön Immeln är ännu oklart. När det gäller Skåne anses nämligen många strandnära lägen redan vara utsatta för ett högt exploateringstryck. Förutom de platser som med det gamla systemet kallas LIS-områden, det vill säga områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. De kommer kallas strandnära utvecklingsområden och där kan strandskyddet åsidosättas.
Miljöpartiets riksdagsledamot Maria Gardfjell förklarar att lättnadsregeln egentligen tagits fram med fokus på norra Sveriges inland. Där det finns gott om sjöar och är lågt bebyggelsetryck.
– En liten kommun i Norrlands inland är ett bra exempel. Kommuner med färre än 3 000 invånare kan upphäva strandskyddet i en detaljplan – enligt de här nya reglerna, säger Maria Gardfjell.
I Malå kommun, 130 mil norrut från Immeln, skulle de nya reglerna innebära att kommunen kunde bortse från strandskyddet.
– Det är positivt. Så länge man har den fria passagen så att alla människor har tillgång till platsen, säger Elin Nilsson, miljö– och byggchef Malå och Norsjö.
Hon förklarar att det gamla LIS-systemet bland annat haft en regel att det ska finnas ett befintligt bostadshus minst 200 meter från platsen. Det har inneburit svårigheter i norra Sverige som är glesbebyggt.
– Det blir så absurt. Plockar de bort de kriterierna så kommer det lätta upp för oss, säger Elin Nilsson.
Hon nämner ett exempel på en intressent som ville bygga vid Malån men fick nej på grund av de nuvarande reglerna. De ville bygga cirka 70 meter från vattnet. Det skulle bli en kombinerad bostad- och industribyggnad.
– Jag tror det hade gått igenom – om man hade plockat bort kravet med närhet till annan bebyggelse.
