De tjänar på att hålla protesterna kokande
”Extremister utnyttjar situationen för politiska syften”
Många försöker hålla protestgrytan kokande i Mellanöstern.
Inte nödvändigtvis för att de tar den förhatliga filmen om profeten Muhammed på blodigt allvar.
Men den är perfekt att utnyttja för egna politiska syften.
När tårgasen efter förra veckans anti-amerikanska upplopp över Nordafrika och Mellanöstern tillfälligt lagt sig blir några saker väldigt tydliga.
I motsats till den arabiska vårens folkliga protester är det väldigt lite av spontan folklig vrede som styr de anti-amerikanska demonstrationerna.
Istället tyder mycket på att det är politiska intressen som ligger bakom. Extra tydligt blir det ny när protesterna går in på sin andra vecka och verkade vara på väg att dö ut. Men det finns de som vill annorlunda.
Hizbollahs ledare Hassan Nasrallah är en av dem som försöker hålla liv i talkörerna. Hizbollah, en Iranstödd politisk rörelse som i praktiken styr Libanon, har utlyst demonstrationer i dag och hela resten av veckan.
Värsta förolämpningen
Nasrallah kallar den amerikanskproducerade filmen "Muslimernas oskuld" den hittills värsta förolämpningen mot islam. Värre än Salman Rushides roman "Satansverserna" och Muhammedteckningarna publicerade i Jyllands-Posten 2005.
– De skyldiga som måste straffas, åtals och bojkottas är de som är ansvariga för den här filmen, de som står bakom dem och de som skyddar dem, framförallt USA, säger Nasrallah.
Hizbollah-ledaren vet att filmen är gjord av anti-muslimska extremister i USA. Han är mycket väl medveten om att både president Obama och utrikesminister Hillary Clinton i ovanligt kraftiga ordalag tagit avstånd från filmen.
Men han ser också chansen att piska upp stämningen mot sina två huvudfiender, Israel och USA. Dessutom få bort press och fokus från inbördeskriget i Syrien och den Iran-stödda regimen under Bashar al-Assad.
Bokbål
För talibanerna i Afghanistan är den nya skändningen av profeten Muhammed en skänk från ovan. Precis som Floridapastorn Terry Jones bokbål på koranen förra året. Upploppen i Jalalabad riktar sig mot en amerikansk militärbas som givetvis inget har att göra med filmen. Talibanernas syfte med demonstrationerna är att skynda på den amerikanska arméns tillbakadragande. När de utländska soldaterna är borta har talibanerna chansen att komma tillbaka till makten igen. USA störtade talibanerna 2001 som straff för att de gav al-Qaida och Usama bin Ladin skydd.
De våldsamma upploppen i Sudan har förmodligen mer med regimen där att göra än den sudanesiska allmänhetens ilska. Sudans ledare Omar Bashir är åtalad vid krigsförbrytardomstolen i Haag för brott mot mänskligheten. Förmodligen såg hans sin chans att hämnas på väst genom att låta demonstranter bränna bilar och demolera grindar på de tyska, brittiska och amerikanska ambassaderna.
Strama tyglar
En rätt tydlig indikation är att våldsmakarna transporterades i bussar till ambassaderna.
I Egypten, ett av de länder där protesterna började, verkar vinden ha vänt i motsatt riktning.
Protesterna utlystes av radikala islamister och president Mursi, som kommer från muslimska brödraskapet, kunde inte riktigt bestämma sig för vilket ben han skulle stå på. Han uppmanade först folk att demonstrera mot filmen men fördömde senare våldet. Mursi är rädd att stöta sig med med de starka islamistiska strömningarna i landet och försöker gå en gyllene medelväg. Men han behöver också bistånd från väst. Så nu verkar regimens linje vara att hålla demonstranterna i strama tyglar.
Mitt i allt kaoset är det slående hur små de här demonstrationerna är jämfört med den arabiska vårens folkliga protester. Det handlar om hundratals inte tusentals människor. Det är inte folket som demonstrerar. Det är extremisterna. Precis som det är extremister som ligger bakom provokationen.