”Jag är bortgift och våldtas varje natt”

Joachim Kerpner

Fatima försvann från sin niondeklass – ett år senare kom sista nödropet från Irak

Tre tonårsflickor försvunna från sina svenska skolklasser – så ser den svarta bilden av heders­våldet ut.

En av dem är tvångsgift och våldtas varje natt i Irak. Var de två andra befinner sig är det ingen som vet.

Detta är historien om Fati­ma, 19, Sara, 15, och Yasmin, 15.

De blev för svenska – självständiga och ifrågasättande. Hotade att dra skam över föräldrarna, solka familjens heder. Därför ­måste de återföras till Irak.

Yasmin, 15, från ­irakiska Kurdistan bodde i Småland med sin familj. Några veckor i januari 2008 var hon omhändertagen i ett familjehem på grund av föräldrarnas misshandel.

I mars förra året skulle familjen göra en längre resa och föräldrarna skickade in en ledighetsansökan för Yasmin, som då gick i åttonde klass. Samtidigt fanns uppgifter om att Yasmin hade misshandlats igen, sedan familjen upptäckt att hon sms:at till en pojke, uppger tidningen Barometern.

Polisen och socialtjänsten beslöt att omhänderta flickan. När de kom till lägenheten fyra dagar senare var den tom. Social­chefen Cecilia Frid förklarar varför omhändertagandet dröjde:

– Man väger in lämplig tidpunkt för att omhändertagandet ska bli så bra som möjligt. Vi hade inga indikationer på att avresan skulle ske förrän veckan efter.

Nu är Yasmin spårlöst försvunnen. Kriminalinspektör Ewa Weidemar bekräftar att hon är efterlyst.

Kom med yxor och pistoler

15-åriga Sara, också hon kurd från norra Irak och folkbokförd i en annan Smålandskommun, har en liknande historia.

Hon omhändertogs i ­januari i år sedan fadern misshandlat henne. Anledning: han trodde att ­Sara hade ett förhållande med en pojke.

Efter bara sex dagar i familjehemmet kom fyra män beväpnade med yxor och pistoler och förde bort henne, uppger en källa för Aftonbladet. Sedan dess är ­fadern anhållen i sin från­varo och familjens lägenhet står övergiven.

Sara är efterlyst, och polisen bekräftar att de ”håller på med ett människorovsärende”. I övrigt är det knäpptyst från de ­båda småländska utredningarna. Men ”statistiskt sett” är ingen av de båda flickorna kvar i Sverige, enligt Kickis Åhré Älgamo, kriminalinspektör med inriktning på hedersbrott.

Försökte begå självmord

Desto mer är känt om Fatima, 19, genom olika utredningsprotokoll. Hon försvann från sin nion­deklass i Stockholmsområdet ­våren 2010.

I dag är hon tvångsgift i Irak med en nästan dubbelt så gammal kusin.

Som 14-åring försökte hon begå självmord på grund av faderns hårdhänta framfart. Hon fick ­inte noppa ögonbrynen och sminka sig, hade 15 minuter på sig att komma hem från skolan, örfilades upp för att hon chattade på en ungdomssajt.

Men det skulle bli värre. När pappan i oktober 2007 trodde att hon hade en pojkvän sparkade han och slog henne med knytnävar i huvudet, dunkade hennes huvud i väggen och tog strupgrepp så att Fatima trodde hon skulle dö.

Hela familjen satte sig i bilen och åkte till sjukhus med den skadade Fatima. På vägen tvingade fadern henne under dödshot att säga att en okänd man misshandlat och försökt våldta henne på gatan.

Dagen efter kom polis och socialsekreterare till sjukhuset, på grund av anmälan om våldtäkt. Eftersom både pappan och mamman var med när Fatima förhördes, vågade hon inte berätta sanningen:

– Föräldrarna verkar väldigt kärleksfulla på sjukhuset, men egentligen är de där för att bevaka att hon inte berättar vad som har hänt. Det är ett misstag som myndigheter gör i kontakter med hedersrelaterade familjer, att inte misstänka att familjen och släkten kan vara de som är farliga för henne, säger en källa med insyn i Fatimas historia.

Skulle avprogrameras

Kort efter misshandeln tvingades Fatima åka till Irak i ett år med modern, för att familjen skulle få kontroll över henne igen. Fatima skulle bli avprogramerad, inte tänka så västerländskt.

Under tiden där nere förlovades hon utan att själv känna till det med en 30-årig kusin, som då bodde i Sverige. Först när hon kom hem till Sverige igen fick hon reda på förlovningen.

Kusinen uppträdde hotfullt när de träffades. Han krävde av föräldrarna att hon inte skulle studera vidare i gymnasiet och rev sönder hennes engelskabok.

– För du ska i alla fall gifta dig med mig och inte läsa, sa han ­sedan.

Vid den här tiden var Fatimas inställning till kusinen väldigt tydlig:

– Vad som än händer kommer jag inte att gifta mig med den där gubben, sa hon.

Samtidigt visste hon att de dödshot som fadern uttalat mot henne tre gånger inte var tomma ord. När Fatima bad att få gå på gym skrek pappan:

– Tänk om någon ser dig där, du vill bara att folk ska snacka skit om oss. Du skapar bara problem, du måste försvinna. Du är ingen bra dotter, du är skam. Jag ska döda dig, du är ingenting.

Fatima förstod att hon antingen måste gifta sig eller dö om familjen åkte till Irak.

Det säger hon i den förundersökning kring faderns misshandel som genomfördes 2010. Då vågade Fatima berätta om vad som hänt, eftersom hon var omhändertagen enligt lagen om vård av unga och placerad i ett skyddat boende.

Men av någon anledning spårade omhändertagandet av Fatima ur, och hon tvingades byta boende flera gånger.

Till slut bodde hon ensam och träffade sin stödperson en gång varannan månad. Efter ett halvår i detta isolerade boende valde 17-åringen att återvända till sin familj i december 2010.

– Det var en jättesvår situation för henne. Hon älskade sin familj, men kunde inte leva med dem. Samtidigt klarade hon ­inte att ­leva ensam, det var väsensskilt från allt vad hederskultur står för. De har så djupa rela­tioner med sina familjer, och har svårt att på egen hand knyta nya relationer. I den situa­tionen gav hon upp och återvände för att leva med familjen tills de döda­de henne eller gifte bort henne, hellre än att leva isolerat, säger en källa.

”Forfarande min pappa”

Tre år efter misshandeln säger Fatima om sin mamma och pappa:

– Jag kan inte hata mina föräldrar, för de tror att det här är rätt. Pappa är smart och självständig. Jag gillar honom. Han är fort­farande min pappa.

I mars 2011 genomfördes rätte­gången mot Fatimas pappa för misshandeln som skett fyra år ­tidigare. Under rättegången vägrade Fatima att peka ut pappan. I stället fälldes han på videoförhören där Fatima berättat allt. Fadern fick ett års fängelse för grov misshandel.

Fem dagar efter domen försvinner Fatima från Sverige och till att börja med är hon spårlöst försvunnen, precis som Sara och Yasmin.

Men sedan når några meddelanden fram till Sverige. Det visar sig att Fatimas värsta mardröm blivit verklighet: hon är bortgift med sin kusin i Irak. Så här lyder ett av nödropen:

– Mitt liv är förfärligt. Jag är bortgift och våldtas varje natt. Hjälp mig!

Kan inte göra något

Sedan november 2011 har inga nya meddelanden kommit fram.

Vad har hänt med Fatima sedan dess? Vi vet bara att hon i dag fortfarande är fast i Irak trots att hon är svensk medborgare. Hon kan inte resa någonstans utan att hennes make ger sitt tillstånd.

Efter Fatimas försvinnande inledde kammaråklagare Karolina Lindekrantz en förundersökning om misstänkt människorov. Men för några veckor sedan lades förundersökningen ner:

– Vi gör bedömningen att vi ­inte kan vidta några åtgärder från Sverige utan att riskera den här tjejens säkerhet, säger Linde­krantz.

Med andra ord: om åklagaren begär hjälp av irakiska myndigheter och de knackar på hos Fatimas familj, är risken stor att familjen dödar Fatima för att återställa familjens heder. Familjen kan helt enkelt få för sig att Fatima anmält sitt eget bortförande, vilket är ett brott mot hederskulturen.

Åklagare Lindekrantz lösning på Fatimas problem:

– Jag kan inte gå den officiella vägen. Ska man få ut personer säkert, då finns det hjälporganisationer som kan göra det utan att man röjer att det pågår ett projekt.

Farligt att tappa hoppet

En bild av total maktlöshet från åklagarens sida. Kriminalinspektör Kickis Åhré Älgamo håller inte med alls:

– Om detta är vad svenska myndigheter erbjuder är det bekymmersamt. En administrativ åtgärd är inte problemet, det här är en metodfråga. Jag har hämtat hem åtta flickor i exakt samma prekära situation. Alternativet för de här tjejerna är att tappa hoppet att Sverige engagerar sig. Tappar de hoppet blir de väldigt självmordsbenägna.

En analys som stöds av socialtjänsten. Så här skrev den när Fatima omhändertogs i Sverige: ”Bortgifte innebär psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. Risken att Fatima kommer att ta sitt liv anses som hög.”

Fotnot: Fatimas, Saras och Yasmins namn är fingerade.

Utsätts du för hedersrelaterat våld?

Ring till:  Polisen 112  Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 (dygnet runt, de flesta språk)  Brottsofferjouren 0200-21 20 19 (månd–fred kl 9–20, 22 språk)   Linnamottagningen 020-40 70 40 (alla dagar kl 9–22)