Irans ständiga dubbla budskap
Ahmadinejads senaste eftergift ännu ett sätt att förhala?
Blir inte särskilt förvånande när USA inte jublar över iranske presidenten Mahmoud Ahmadinejads löfte att anrika landets kärnbränsle utomlands.
Han är en man som hela tiden ger dubbla budskap.
Knappt hade Ahmadinejad gett sitt löfte förrän Iran provsköt en ny missil.
En eftergift följdes genast upp med en offensiv gest.
Ahmadinejad vet att västvärlden tolkar provskjutningen som att Iran försöker utveckla raketer som kan bära kärnvapen. Även om Iran hävdar att de bara tänker skjuta upp satelliter i rymden.
Ahmadinejad dubbla budskap fyller funktionen att han kan spela tuff inför hemmapubliken men ändå göra eftergifter mot väst inför hotet om utökade sanktioner. Men det skapar också en förvirring och osäkerhet som ger Iran möjlighet att hela tiden förhala. Att aldrig riktigt komma till skott.
Det är så Iran uppträtt under hela den mångåriga konflikten om landets försök att i hemlighet utveckla kärnvapen. Förhalningen driver omvärlden till vansinne men vinner tid åt Iran. Tid som kan användas åt att komma längre i utvecklingen av kärnvapen. Eller åtminstone slippa ge upp drömmen att bli Mellanösterns oomtvistad stormakt
Att den senaste eftergiften kommer nu är ingen tillfällighet. Obama har precis deklarerat att han tänker dra åt tumskruvarna mot Iran.
På pappret är därför Ahmadinejads besked att Iran visst kan tänka sig att skicka sitt bearbetade uran utomlands för att garantera att det inte anrikas till mer än 3,5 procent en välkommen signal. En nivå som krävs för bränsle till landets kärnanläggningar men inte räcker för att tillverka kärnvapen.
Det är ett krav som världen ställt länge och som Ahmadinejad först sa ja till för att senare säga nej. Nu säger han ja igen.
Den här gången är Irans president extra medgörlig och säger att det inte spelar någon roll om det tar 4-5 månader innan Iran får tillbaka sitt uran.
I Vita Husets sliter Obama sitt hår och undrar vad han egentligen ska tro.
En talesman för Vita Huset säger luttrat:
– Om Iran har något nytt att säga är vi beredda att lyssna.
Vad han egentligen menar är; "Vi litar inte på Ahmadinejad. Förmodligen är det så att han har några nya krav i backfickan som dyker upp på förhandlingsbordet i ett senare skede".
Erfarenheten visar att Vita Huset har rätt.