Regeringens paket för nyanlända

Publicerad 2015-02-19

Målet: arbete inom två år

Regeringen presenterar i dag sitt etableringspaket för att underlätta för integration och flyktingmottagning.

Målet är att nyanlända ska vara i arbete inom två år.

– Många nya människor som ska etablera sig i Sverige är en stor utmaning, men även en stor möjlighet, säger Ylva Johansson.

Gustav Fridolin, Åsa Romson, Stefan Löfven och Carin Jämtin.

Det finns stora brister i hur nyanlända slussas in på arbetsmarknad och i samhället. Därför aviserar regeringen nu ett "etableringspaket".

Bättre utbildning i svenska, effektivare valideringsprocess och ökat stöd till kommuner för att ge nyanländas barn en bra skola är några delar som presenteras på DN Debatt.

Alla ska bidra

Dessutom, skriver regeringen, ska "alla kommuner bidra i mottagandet", utan att närmare precisera kravet.

"Samtidigt ska kommunerna få bättre planeringsförutsättningar vid anvisning av nyanlända och möta rimliga och stabila ekonomiska villkor", skriver statsminister Stefan Löfven (S), vice statsminister  Åsa Romson (MP), utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Regeringen vill även ge folkrörelser och föreningar stöd för att bidra till ett värdigt flyktingmottagande.

Fler med hög utbildning

Ylva Johansson håller presskonferens på Rosenbad i dag klockan 11.30, och säger där att Sverige, om man lyckas bra med integrationen, kan bli det enda landet i Europa som klarar demografiska utmaningen med en i övriga länder minskande befolkning.

Hon anser att det kritiserade systemet med etableringslotsar inte räcker.

Hon visar statistik över att de flesta nyanlända är unga. Hälften har gymnasial utbildning eller högre, och många är utbildade inom områden som byggyrken, teknik och IT där svensk arbetsmarknad har brist. Prognosen är dessutom att andelen med hög utbildning kommer att öka.

– Vinsten att etablera sig på arbetsmarknaden snabbt är väldigt stor för individen och för Sverige, säger Ylva Johansson.

Mål: arbete inom två år

Men matchningen fungerar i dag dåligt, och många får jobb långt under sin kompetens.

I fjol fick endast 355 personer en branschanpassad validering av sina yrkeskunskaper, vilket gör potentialen "betydande", säger hon.

Tiden ska kortas mellan anländandet och etablering.

– Vårt mål är att en nyanländ ska vara i arbete inom två år, i normalfallet.

Validering av betyg och yrkeskompetens ska ske snabbare, och mer kompletterande utbildningar ska till. En snabb och tidig bedömning av varje individs kunskaper och intressen ska ske via Arbetsförmedlningen.

Regeringen bjuder nu in parter från fack och arbetsgivare för att snabba på processen med validering, svenskundervisning och kompletterande utbildning.

Snabbspår hos fack och arbetsgivare

Ylva Johansson säger sig vara öppen för olika förslag hur de så kallade "snabbspåren" ska komma till, så snart en person fått uppehållstillstånd.

– Tanken är att branscherna  och facken ska komma överens med regeringen för hur ett snabbspår ska komma till. Industrin har uttryckt stort intresse för detta. Det kan vara så att parterna behöver avtala och behöver ändra i sina kollektivavtal.

Regeringen kommer nu inleda trepartssamtal med fack och näringsliv, branschvis: industri, byggsektorn, hotell- och restaurangbranschen, transport, ekonomi och juridik, offentlig tjänstesektor och förvaltning.

– Det blir ett gemensamt ansvarstagande för parterna att slussa in sina nya arbetstagare i respektive yrke, och staten bjuder på kompletterande utbildning och svenskundervisning.

"Många branscher intresserade"

Enligt Johansson har många branscher uppgett att de själva gärna vill stå för valideringen. Hon vill gå ifrån systemet där allt nu ligger på lotsarna.

– Jag har haft så många samtal med så många aktörer att jag är säker på att det tas emot postivt och att intresset är stort. Några ligger väldigt långt framme och har väntat på att bli en part på riktigt. Jag tycker att det är bra att det går till successivt, så att det får växa fram.

Regeringen vill gå ifrån en arbetsmarknadspolitisk stelhet, som Johansson uttrycker det "avreglera arbetsmarknaden", göra Arbetsförmedlingen mer professionell, och låta fler parter ingå i processen.

– Alla som ingår i etableringsuppdraget kommer inte erbjudas snabbspår men jag hoppas att allt fler kommer göra det.

Att avskaffa etableringslotsarna kräver riksdagsbeslut.

– Det är min bedömning att det skulle finnas stöd för det. Vi kan behöva prata med övriga partier om det. Det är ett oerhört kritiserat system, med fusk och annat, och jag har svårt att se hur någon kan ställa sig bakom det.

Om hur fler kommuner ska fås att ansvar för flyktingmottagande, säger Johansson:

– Jag kommer att återkomma i den frågan.