OECD:s larm: Svensk skola är för ojämlik

Publicerad 2014-12-02

Efter de svenska elevernas rekordfall i Pisa-resultaten sågar nu OECD:s experter det svenska skolsystemet.

Elever med störst behov får minst resurser.

– Vi vet att jämlikhet ger högre resultat. Sverige är inte där. Sverige borde vara där, säger Beatriz Pont, analytiker vid OECD:s utbildningsdirektorat.

I april kom Pisa-rapporten som visade att Sveriges utbildning är i en katastrofal utförsbacke.

Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap låg på en dålig nivå redan, men försämras ytterligare.

Fallit mest senaste decenniet

Sverige är det land av alla OECD-länder där elevernas skolresultat fallit mest mellan år 2002-2012.

Därför har Sverige begärt hjälp från OECD att granska det svenska skolsystemet och ta fram förslag på förändringar.

I dag presenterade OECD:s skolenhet det preliminära resultatet och rekommendationerna. Skolsystemet sågas, och både borgerliga regeringens skolvalssystem och S-regeringens kommunalisering kan ses som syndabockar.

Beatriz Pont, analytiker vid OECD:s utbildningsdirektorat, har lett expertgruppen och visade på en presskonferens vid regeringskansliet Rosenbad i dag en grafik över OECD-ländernas resultat.

– Bland de högst presterande finns de länder som satsar mycket på jämlikhet inom utbildningssystemet. Sverige är inte där. Sverige borde vara där. Svenska Pisa-resultat har fallit mest av alla OECD-länder under de senaste tio åren. För Sverige borde det inte hända. Det har varit för såväl hög- som lågpresterande, över hela utbildningssystemet. Trenden är väldigt negativ.

Expertgruppen har tittat på studier av skolan, men även intervjuat elever, lärare, rektorer, fack och kommunrepresentanter.

Man har bland annat funnit att svenska elever i större grad än elever i andra länder svarar att de är studiemotiverade, men samtidigt att deras lärare inte kan förklara ordentligt eller visar tillräckligt engagemang.

Störst problem: ojämlikheten

Brist på disciplin är även påtaglig, och i nivå med Portugal och Bulgarien sett till elever som kommer sent eller inte dyker upp på lektionerna.

Dessutom anger endast fem procent av lärarna att läraryrket värdesätts högt, vilket är lågt internationellt.

Sverige har ett internationellt sett extremt decentraliserat skolsystem, men kommunaliseringen genomfördes inte på ett sätt så att kommunerna fick de resurser som krävs. Den stora mängden administration för lärare och rektorer tar fokus från pedagogiken,

Men det största problemet är enligt OECD:s experterna ojämlikheten inom utbildningssystemet – att resurserna inte satsas på de elever som har störst behov. Sverige lägger mer per capita på utbildning, men ojämlikheten är större än i övriga OECD.

– Hög jämlikhet vet vi ger bättre resultat, säger Beatriz Pont.

I det svenska skolvalssystemet har jämlikheten glömts bort.

– Skolval i sig höjer inte resultat om det inte fokuserar på att höja jämlikheten.

Skotska professor Graham Donaldson ingår i expertgruppen.

– Som skotte hade jag förväntat mig Sverige som ett land som fokuserade på hög kvalitet inom utbildning, men det var en stor kontrast mot det vi har sett. Det är ett land som inte alls presterar som förväntat.

Regeringens svar: rapport – 2017

OECD vill nu se större fokus på jämlikhet, högre förväntningar på elevernas prestationer, bättre lärarutbildningar och rekrytering av lärarstudenter, och ett tydligare ansvar.

Utbildningsminister Gustav Fridolin och gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic kommenterade saken efteråt.

– Utbildning är en av våra topprioriteringar, säger Fridolin.

Han tar upp att regeringen nu vill fokusera på tre områden: tidiga insatser för barn med större behov, bättre lärarrekrytering med höjda lärarlöner som kopplas till pedagogisk utveckling och högre jämlikhet i utbildningssystemet, med extra resurser till mer behövande skolor.

Aida Hadzialic betonade att satsningar ska göras från förskolan och genom hela grundskolan, för att förbereda elever antingen för högre studier eller att bli en kunnig arbetskraft för att möta kraven på marknaden.

OECD:s slutrapport kommer i april 2015.

Regeringen tillsätter nu en skolkommission baserat på rapporten, vetenskap och dialog med elever, lärare, fack och andra skolintressenter, uppger Fridolin.

Hadzialic säger att en referensgrupp från riksdagen ska medverka.

– Vi hoppas verkligen att det skapar stabilitet i vårt utbildningssystem. Vi har en skakig situation i vårt budgetsystem just nu som vi alla vet, men med detta vill vi som regering skapa stabilitet.

I november 2015 ska kommissionen presentera ett första resultat och sina mål. Först i början av 2017 ska den slutgiltiga rapporten presenteras.

Lärarfack: "Har vi råd att vänta?"

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand är inte förvånad:

– Vi blir bekräftade i det vi påpekat hela tiden. Återigen får vi bevis för lärarnas roll.

Hon repeterar att förbundet lägger stor vikt vid den nationella samlingen för att vända kunskapsresultaten.

– Vi måste få förnuftiga politiker att komma överens över blockgränserna för att få en långsiktig lösning. Då kan man inte låta maktbegär och prestige stå emellan. Vi måste fråga oss: Har vi råd att vänta?

Jaara Åstrand är optimistisk och hänvisar till budgetomrösningen.

– Redan i morgon har politikerna möjlighet att visa samförstånd.

Hur ska det gå till?

– Vår uppmaning är att komma överens för att få till en förändring i kunskapsutvecklingen. Det viktiga är lönesatsningarna för att få fler lärare som tar ansvar för kunskap.

Men viljorna skiljer ju sig politiskt kring hur det ska gå till. Hur ska man komma överens?

– Alla är överens om att det måste till kraftiga åtgärder.

FP: "Behåll fria skolvalet"

Christer Nylander (FP) vice ordförande i utbildningsutskottet anser att OECD:s expertgrupp pekar på viktiga saker.

– Framför allt bristen på politisk styrning, där vår slutsats är att ett tydligt statligt huvudmannaskap krävs. Även betydelsen av ordning och reda i klassrummen. Tyvärr är ju det här något som den nuvarande regeringen inte prioriterar.

Att kritik kommer mot ojämlikhet anser Nylander främst kunna lösas med ett förstatligande av skolan.

– Kommunerna satsar olika mycket på utbildning och har helt olika förutsättningar, med olika storlek, landsbygd och storstad. Staten sätter målen och då är det också rimligt att staten delar ut resurserna.

Vad anser du om att skolvalet kritiseras för att inte fokusera på jämlikhet?

– Jag tror att det är viktigt att man behåller det fria skolvalet, men också att resurserna anslås där de behövs mest.

Fotnot: Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, består av 34 medlemsländer som verkar för för utbyte av idéer och erfarenheter inom områden som påverkar den ekonomiska utvecklingen mellan de industriella länder som har demokrati och marknadsekonomi.

Källor: Regeringen och OECD.