Så bra är din skola

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-01-23

Grundskolebetygen - skola för skola

Å ena sidan blir slutbetygen allt högre.

Å andra sidan ökar andelen elever som inte klarar kraven för att komma in på gymnasiet.

– Det är främst matten som har gått ner, säger Mikael Henningsson på Skolverket.

Sedan det nya betygssystemet infördes för tio år sedan har betygen blivit stadigt allt bättre.

1998 var det genomsnittliga meritvärdet 201,2. Våren 2007 har det stigit till 207,3.

Det framgår av den senaste statistiken från Skolverket.

– Eleverna får i allt högre utsträckning VG och MVG än tidigare. Men vad som hänt är att det är just i de behörighetsgivande ämnena som betygen minskat, säger Mikael Henningsson, handläggare på Skolverket.

För att få läsa vidare på gymnasiet krävs åtminstone godkänt i svenska, engelska eller matematik. Andelen elever som inte fått gymnasiebehörighet ökar. När det nya betygssystemet infördes i slutet av 90-talet uppnådde 93,4 procent av eleverna målet. Idag har den siffran minskat till 93,0 procent.

– Bland de behörighetsgivande ämnena är det främst matematiken som backar, säger Mikael Henningsson.

För de som går ut nian utan behörighet men ändå vill fortsätta plugga återstår bara att läsa sommarkurser. Eller gå ett individuellt program för att få behörighet till de nationella gymnasieprogrammen.

Nya metoder

För att råda bot på det sviktande intresset för matematik har många skolor börjat testa nya undervisningsmetoder. Så har man gjort bland annat på Adolf Fredriks Musikklasser i Stockholm, sedan många år den skola som brukar få högst snittbetyg. Så även i år. Av de elever som sig ut i våras hade samtliga 183 elever gymnasiebehörighet. Det genomsnittliga meritvärdet hamnade på 275.

– Vi försöker satsa på en mer kreativ undervisning. Vi jobbar i grupp i en sorts matteverkstad. Där arbetar eleverna i halvklass med väldigt konkreta saker. Det ska inte bara handla om att lösa tal på svarta tavlan, säger rektor Lars-Göran Jacobsson

Och det har gett resultat.

– Eleverna har fått mer lust, det har blivit roligare med matten. Och det är en förutsättning för att lära sig och vilja gå vidare, säger han.

– Men matteresultaten är fortfarande något lägre än resten av kärnämnena.

Niornas slutliga betyg för läsåret 2006/2007 skulle egentligen offentliggjorts redan i av november förra året. Men på grund av statiska fel har arbetet dragit ut på tiden.