Generalmajoren: Så undviker vi ryssen

Publicerad 2013-02-15

Samarbete nyckeln när Ryssland spänner musklerna

Rysslands president Vladimir Putin inspekterar landets militära anläggningar.

När maktförhållandet mellan Nato och Ryssland ändras, skapas instabilitet och ett möjligt hot mot Sverige.

Men så länge vi håller ihop med våra grannländer behöver vi inte oroa oss.

– Det är det bästa sättet att övertyga ryssen om att det inte är någon idé att ställa till dumheter här, säger generalmajor Karlis Neretnieks.

Ryssland genomför just nu en enorm militär upprustning, under en tioårsperiod satsar landet svindlande 4 300 miljarder kronor på ny materiel. Landet går också i en allt mer auktoritär riktning där man bland annat inskränker yttrandefriheten.

Samtidigt som Ryssland rustar upp, rustar Nato ned eftersom många medlemsländer, exempelvis Tyskland, Frankrike och Storbritannien, tvingats skära ner i försvaret på grund av den ekonomiska krisen.

– Det vi plötsligt ser nu är att Rysslands styrka i förhållande till Nato håller på att förändras. Nato blir svagare och Ryssland starkare, säger Karlis Neretnieks, och fortsätter:

– Enligt mitt synsätt så kan det här leda till ökad instabilitet i allmänhet, likaväl i Ukraina eller Kaukasus som i Sverige.

”Sätt ett lås på dörren”

Enligt Neretnieks är våra baltiska grannar just nu utsatta för hård press av Ryssland, något vi i Sverige måste vara vaksamma på.

– Vi bör gardera oss mot den ökade instabiliteten. Det bästa sättet att övertyga ryssen om att det inte är lönt att ställa till med dumheter här är att samverka med våra baltiska och nordiska grannar.

Går vi samman med våra grannar leder det också per automatik till att vi närmar oss Nato, eftersom både Norge, Danmark och de baltiska länderna är medlemmar.

Hur oroliga bör vi vara för ett angrepp från Ryssland?

– Om vi stärker vårt försvar och samverkar mer med våra grannar så behöver vi inte vara oroliga. Sätter du ett lås på dörren behöver du inte oroa dig för tjuvar, har du däremot inget lås kanske du ska vara orolig. Så enkelt är det, säger Karlis Neretnieks.

Hur skulle Sverige klara en eventuell invasion?

– Då kan vi gå på det som ÖB sa. Vi kan försvara ett hörn av landet, till exempel Stockholm, Blekinge eller Göteborg, under kanske en vecka.

För att Sverige inte ska hamna i en sådan situation krävs det att vi tar tag i försvaret, rustar upp och satsar mer pengar, menar generalmajor Neretnieks.

– Om vi skulle avsätta lika stor del av BNP som Danmark, Norge och Finland gör skulle vi komma en bra bit på vägen. Vi behöver se över och stärka försvaret de kommande 7-8 åren fram till ungefär 2020, säger han.