Kan utnyttja rättegången för IS-propaganda

helskärm

Det finns en uppenbar risk att Rakhmat Akilov försöker sprida IS-propaganda under rättegången mot honom, säger advokaten Mia Sandros. Domaren ställs inför svåra överväganden när förhören av Akilov inleds på tisdag.

Rakhmat Akilov har uppgett att han svurit en trohetsed till IS och har i polisförhör sagt att han utförde dådet i Stockholm som en del i terrorgruppens krig mot Nato. När förhören av den misstänkte terroristen inleds på tisdag kommer han att ges tid att själv beskriva händelserna på Drottninggatan och de motiv som drev honom.

Nu varnar experter för att han, liksom den norske terroristen Anders Behring Breivik, kan använda rättegången för att propagera för sin övertygelse.

– Det blir en väldigt svår avvägning för domstolen att göra. Det är lätt för en domstol att säga till åklagaren att hålla sig till ämnet, men betydligt svårare att begränsa en tilltalad som ju måste höras av rätten, säger rättsexperten Sven-Erik Alhem.

Ideologiska uttalanden

Advokaten Mia Sandros försvarade en av de män som 2015 dömdes av Göteborgs tingsrätt för terroristbrott genom mord, bland annat för en halshuggning begången i Syrien. Hon anser att det finns en "uppenbar risk" för att Akilov kommer att försöka föra ut IS-propaganda under rättegången.

– Ser man på de ideologiska uttalanden han hittills gjort, när han ska rättfärdiga sitt dåd och berätta om det här, så är det sannolikt att det blir en del i processen. Sedan blir det upp till domstolen att begränsa hans berättelse, för det ska ju ändå handla om det som hände på Drottninggatan, säger hon.

Svårt att tysta

Thed Adelswärd är chefsrådman vid Lunds tingsrätt och specialist på domaretik. Att som Breivik göra en Hitlerhälsning, eller använda IS symboliska gest med ett uppsträckt pekfinger, ser han som en tydlig överträdelse som domstolen kan förbjuda. När det gäller Akilovs uttalanden måste domstolen vara mer tillåtande.

– Den tilltalade har givetvis rätt att tala om sina motiv. Är det så att Akilov har gjort detta för att han anser att Sverige har betett sig illa och att han genom sin handling har velat säga något, så har han rätt att tala om det, säger han.

Så länge Akilovs uttalanden har betydelse för rättegången kan domstolen inte tysta honom.

– Gränsen går vid vad som är relevant, om han har haft ett politiskt syfte med sin handling så får han prata om det syftet. Det är ju så att våra rättegångar är offentliga och därmed en del av samhällslivet, och då kan politik vara en del av rättegångarna, säger Adelswärd, som dock pekar på en tydlig gräns för Akilovs uttalanden:

– Framför allt får de inte vara kränkande för målsägande eller någon av de anhöriga.