Graffitimålare greps mitt i akten – frias: ”Skönhetsvärdet ökade”

Uppdaterad 2023-11-10 | Publicerad 2023-11-08

Spraymålningen som alltså nu verkar bli kvar, efter tingsrättens friande dom.

Lammet på muren sprejades dit av en 27-årig man som greps mitt i akten.

Nu frias han för skadegörelse.

Anledningen: Verket har ökat betongväggens skönhetsvärde, rapporterar Dagens juridik.

En natt i september greps mannen misstänkt för skadegörelse när han målade graffiti på en betongfasad i ett hamnområde i Visby på Gotland.

Men det gråsvarta lammet som 27-åringen sprejat är konst och inte klotter, bedömer Gotlands tingsrätt.

Nu ska polisen ge tillbaka mannens sprejburkar som togs i beslag vid gripandet, rapporterar Dagens juridik.

”Artistisk skicklighet”

Mannen säger i förundersökningen att målet med avbildningen var att erbjuda gratis konst till Gotlandsborna.

”Varför han målar är för att det är ett sätt att uttrycka sig konstnärligt. Han har inte för avsikt att förstöra det allmänna rummet”, står det i förundersökningen som tidningen tagit del av.

Trots det begärde åklagaren att mannen skulle dömas till dagsböter för ringa skadegörelse.

Men enligt domstolen visar graffitimålningen på ett visst mått av artistisk skicklighet.

”Sättet på vilket X har åskådliggjort lammet vittnar om en konstnärlig gärning utförd med ett visst mått av artistisk och teknisk skicklighet”‚ står det i domskälet.

Sprejburkarna som användes vid graffittimålandet togs först i beslag men ska lämnas tillbaka till mannen efter den friande domen.

Domstolen menar att mannens avbildningen uppnår verkshöjd.

”Enligt tingsrättens uppfattning har den spruckna betongfasadens skönhetsvärde – i rent objektivt hänseende – ökat genom X målning”.

”Tingsrätten får i sammanhanget anledning att noga framhålla skillnaden mellan den i målet åtalade gärningen, och sådan ren vandalism som förekommer på publika platser i form av klotter på exempelvis tunnelbanevagnar, husväggar i bostadsområden och skyltar, och som med regelbundenhet förorsakar såväl den privata som den offentliga sektorn icke obetydliga saneringskostnader.”

Följ ämnen i artikeln