Amnesty: Djalalis avrättning kan vara nära

helskärm

Den svensk-iranske forskaren Ahmadreza Djalalis dödsdom i Iran kan vara på väg att verkställas, enligt Amnesty International. Det uppges vara en reaktion på livstidsdomen mot iraniern Hamid Noury i Sverige.

– Det är extremt oroande signaler, säger Maja Åberg, sakkunnig på Amnesty.

Den 52-årige Ahmadreza Djalali, som dömdes till döden för spioneri i Iran 2017, har enligt Amnesty fått ringa hem till sin hustru från fängelset på fredagen.

– Han har fått ringa och meddela sig. Oftast får man ringa hem precis innan avrättning, säger Maja Åberg.

Telefonsamtalet skedde efter att Djalali fått besök i fängelset från en representant från det iranska rättsväsendet. Beskedet han fick var att dödsdomen är slutgiltig och att den kan komma att verkställas snart.

UD i kontakt med anhöriga

Representanten ska enligt Maja Åberg även ha kopplat samman beskedet till Djalali med Svea hovrätts dom mot Hamid Noury – som fick sin livstidsdom för folkrättsbrott fastställd tidigare i veckan.

Utrikesminister Tobias Billström (M) har avböjt att kommentera, men utrikesdepartementet bekräftar i ett mejl till TT att man känner till uppgifterna.

UD säger att omständigheterna för fängelsevistelsen utgör ”ett allvarligt hot” mot Djalalis hälsa och att han bör friges av humanitära skäl.

”UD står i kontakt med Ahmadreza Djalalis anhöriga i Sverige”, skriver UD:s presstjänst och fortsätter:

”Vi begär – men har inte medgivits – konsulärt tillträde. Irans tydligt förmedlade hållning är att man ser Ahmadreza Djalali som enbart iransk medborgare och att fallet därmed enbart utgör en angelägenhet för Iran. Vi delar inte den av Iran förmedlade bilden. Ahmadreza Djalali är svensk medborgare.”

Propaganda på tv

Iran har under fredagen även visat propagandafilmer på Djalalis inspelade bekännelse i statskontrollerad tv, berättar Maja Åberg.

– Det är väldigt oroande. När iranska myndigheter gör så här är det ofta ett tecken på att man förbereder sig på en avrättning. Det är ett sätt att rättfärdiga det man håller på med för iranska folket. Det är också extra oroande eftersom Ahmadreza själv fått höra att avrättningen kan ske, säger hon.

Hur oroande är det här?

– Extremt oroande. Att statlig tv har kört det här inslaget hela dagen, i kombination med att Ahmadreza själv blivit tillsagd att det kan komma att ske när som helst, gör att det är väldigt akut, säger Maja Åberg.

Vad händer nu, vad kan göras?

– Det Amnesty hoppas på är både att det uppmärksammas i internationell media och påtryckningar från Sverige, EU och andra länder som kan stoppa en förestående avrättning. Det är vad vi arbetar för.

”De steg som brukar tas”

Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet, delar Amnestys bild av läget.

– Det är de steg som brukar tas innan en avrättning. Den dömde brukar få möjlighet att prata med anhöriga, samtidigt som att man krattar manegen genom att lägga ut bekännelsen, för att understryka rättfärdigheten i att verkställa domen, säger han.

Parsi har svårt att bedöma om det hela är ytterligare ett iranskt spel riktat mot Sverige.

– Vi vet inte om det är ett sätt att öka pressen eller om det är något man faktiskt tänker genomföra. Det är nog något som bara makthavare i Teheran som deltar i beslutsprocessen kan veta.