Att strida i bebyggelse – så går det till

Lina Dawood

I samband med Rysslands invasion av Ukraina har strid i bebyggelse, SIB, blivit aktuellt.

Hur kan det se ut om kriget tar en vändning och rör sig mot de stora befolkade städerna?

– För en anfallare kommer det att kosta på i och med att försvaren av bebyggelsen har ju en fördel, säger Johan Wormbs, lärare i krigsvetenskap och officer.

Att strida i öppen terräng kontra i bebyggelse kan leda till att det tekniska övertaget för en stridande part minskar. I öppen terräng kan det till exempel vara lättare att se värme kontra kyla, men i städer är det svårare eftersom det finns många fler byggnader och bostäder.
Johan Wormbs säger att försvararen vid strider i bebyggelse har en fördel. Han pekar mot en byggnad på Lästmakargatan i centrala Stockholm.
– Denna miljön är inte tvådimensionell, alltså på bredden och längden. Utan här har vi tre dimensioner. Vi har uppåt och neråt, upp mot hustaken, ner mot källarfönstren och ända ner i tunnlarna.
Strid i bebyggelse, SIB, är ett begrepp som myntades under 1900-talet och syftar på modern krigföring, den typ av strid som äger rum i bebyggda miljöer. Städer, till exempel.

• Se inslaget där Johan Wombs förklarar hur det går till om kriget kommer till städerna i spelaren ovan.