Eurons ständiga kris göder populism
Väljarna alltmer skeptiska till att hjälpa krisländer
Eurokrisen återkommer med en dåres envishet.
Finnarna är inte de enda som tröttnat på att hjälpa Grekland, Portugal och andra länder som misskött sig.
EU:s problem riskerar att stärka populistiska partier i Europa.
Den som trodde att krisen i Eurozonen var över i och med hjälppaketen till länder som Grekland och Irland var mer än lovligt optimistisk. Jättelånen var brandkårsutryckningar som tillfälligt lugnade marknaden och hjälpte länderna att undvika konkurs men de gjorde inget för att långsiktigt få fart på deras ekonomier.
Bollen studsar ständigt tillbaka till EU:s bord och varje gång krävs det mer pengar.
Det folkliga motståndet ökar i många länder som ska ställa upp med pengar.
Tydligaste exemplet är Finland där det populistiska partiet Sannfinländarna vänt upp och ner på hela den politiska situationen efter valet. De har fört in en anti-EU stämning i landet som spillt över även till andra partier.
Bricka i spelet
EU ska fatta beslut om ett hjälppaket till Portugal. Alla 27 medlemsländer måste vara överens. Allt spricker om Finland säger nej. Just nu står det och väger. Man har skjutit på beslutet för att försöka nå en kompromiss. Beslutet är en bricka i spelet om hur den nya regeringen ska formeras, med eller utan Sannfinländarna.
Säger Finland nej kommer det att sända chockvågor genom hela EU-systemet.
Samma folkopinion som finns i Finland finns också i länder som Österrike, Frankrike, Tyskland och Nederländerna. Vilket de etablerade partierna får allt svårare att blunda för.
Vågar ett land säga nej är det stor risk att fördämningarna brister.
– Politikerna måste lyckas förklara för sina väljare varför man genomför de här hjälppaketen, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB. Hamnar väljare och folkvalda på olika våglängd kan det resultera i en växthuseffekt för populistiska partier.
Grekisk strejk
Bergqvist anser att EU med alla krisåtgärder rör sig mot en politisk unionen, ett Europas Förenta Stater. Men det sker utan att politikerna informerar väljarna om att så är fallet.
I dag genomförs ännu en generalstrejk i Grekland. Människor protesterar mot följderna av den ekonomiska åtstramningen. Samtidigt fortsätter Grekland skuld att öka. Den är nu uppe i 143 procents av Grekland BNP och kommer att fortsätta upp.
Grekland saknar med andra ord möjligheter att långsiktigt betala tillbaka sina skulder. Ändå fortsätter EU envist att vägra ta upp frågan om att skriva ner krisländerna skulder.
– Det är tabu, säger Bergqvist. Att acceptera en skuldnedskrivning vore att erkänna att länder i eurozonen kraftigt misskött sina ekonomier. En svår prestigeförlust för EU.
Vinna tid
Ändå blir det allt tydligare att det på sikt inte finns något alternativ.
Bergqvist tror att de flesta regeringar är medvetna om det men att de försöker vinna tid.
– Man måste sprida ut förlusterna på många händer. Det kommer att drabba banker i Europa, pensionsstiftelser och andra. Man vill få tid att analysera vilka effekterna skulle bli och hur en sanering går att genomföra under ordnade former.
Ett nej från Finland kommer att påskynda den processen.