GRAFIK: Alla slåss mot alla i Syrien

Wolfgang Hansson

helskärm

Ena dagen kontrolleras vägspärren av en liberal oppositionsgrupp. Nästa dag av militanta islamister.

Inbördeskriget i Syrien har blivit ett allas krig mot alla där motståndaren inte längre bara är diktatorn Bashar al-Assad.

Splittringen i kriget har ökat kaoset och oberäkneligheten. Och därmed faran för journalister som försöker rapportera därifrån.

Kriget består av minst fem frontavsnitt runt större städer där vem som behärskar vilka områden hela tiden växlar. En gata som hålls av regeringstrupperna ena dagen är nästan i händerna på någon av oppositionsgrupperna.

Dödläge råder

Regeringstrupperna har de tunga vapnen och stridsflyg. Ändå klarar de inte av att besegra oppositionsgrupperna som har betydligt mer motiverade soldater. Men de är för få och för splittrade och saknar de riktigt avancerade vapnen. Därför kan inte heller de vinna en militär seger.

Just nu råder dödläge. Men dödandet fortsätter likafullt.

Hittills beräknas 120 000 människor ha fått sätta livet till. Många av dem civila.

Två miljoner har flytt utomlands och befinner sig i flyktingläger i grannländerna Turkiet, Libanon, Jordanien och Irak. Fyra miljoner befinner sig på flykt inne i Syrien där det råder brist på allt. Mat, mediciner, bränsle att värma bostäderna nu inför vintern som kan vara sträng även så här långt söderut.

Hopp finns

Landet är på väg att slitas sönder av alla motsättningar. Om Assads regim mot förmodan skulle falla inom kort finns det ingen som är tillräckligt stark för att ta över. Risken är att Syrien som sammanhållen statsbildning skulle upphöra att existera.

Ett enda hoppfullt tecken finns. För första gången har viktiga oppositionsgrupper sagt ja till att delta i direkta förhandlingar med företrädare för regimen utan att Assad först lovat att avgå. Sen återstår att se om förhandlingarna blir av som planerat i Geneve den 22 januari nästa år.

Så här ser läget på slagfältet ut i dag.

Alla slåss mot alla i Syrien

Oppositionens militära och politiska grupperingar är talrika. Här är ­några av de ­viktigaste:

Syrian National Council, SNC: En paraplyorganisation där en rad oppositionsgrupper ingår. De flesta finns i exil.

Free Syrian Army: Den största av rebellgrupperna som slåss inne i landet, består till största delen av deser­­törer från syriska armén. Uppgifterna om storlek varierar mellan 30 000 och 80 000 man.

National Co-ordinating Committee: Cirka 16 vänstergrupper som i mycket stöttar Fria Syriska Armén, tre kurdiska partier och ett antal ungdomsorganisationer. Är för en förhandlingslösning med regimen.

Syrian islamic liberation front: Ett 20-tal rebellgrupper från moderat islamistiska till ultrakonservativa salafister.

Syrian islamic front: Ett tiotal militanta islamistiska grupper. Samarbetar med organisationer som bekänner sig till al-Qaida men uppmanar inte till g­lobalt jihad.

Fronten al-Nusra: Militanta islamister som ­bekänner sig till al-Qaida och har lyckats ta över ­vissa områden tidigare ­intagna av Free Syrian ­Army. Vill göra Syrien till en islamistisk stat.

Jaysh al-Islam: Relativt ny paraplyorganisation för ett 50-tal småfraktioner av islamistiska grupper runt ­Damaskus.

Kurdish Supreme Committee: En paraplyorganisation för 13 kurdiska partier i Syrien. De två största grupperna Democratic Union Party och Kurdish National Council har svårt att enas om vem som ska kontrollera vad. De ­kurdiska områdena i norra Syrien gränsar till kurdiska områden i Irak där kurderna i praktiken styr en egen region.

Popular protection units: En ­kurdisk milis som säger sig ha över 10 000 man.

Hizbollah: Shiamuslimsk milis baserad i Libanon som numera slåss på ­Assads sida i kriget. Får stöd från Iran.

Så ser regimens styrkor ut:

Syriens regerings armé är trots deserteringar fortfarande stark och beräknas uppgå till minst 110 000 man med god tillgång på tunga vapen. Regimen har ensamt herravälde i luften med minst 15 flygbaser i landet. Dessutom finns ett antal paramilitära grupper som slåss på regimens sida.