’Mobbningen tog Lars liv’

Publicerad 2012-10-09

Bröts ner när han fick en ny chef – Änkan: De ville bli av med honom

Lars Persson hade arbetat som socialsekreterare i 27 år.

När cheferna ville avskeda honom tog han sitt liv, 53 år gammal.

– Arbetsgivaren skyllde på att han hade gjort fel – men han blev mobbad. De ville bli av med honom, säger änkan Maria Persson, 53.

Trebarnspappan och socialsekreteraren Lars Persson, 53, var djupt engagerad i sitt arbete med missbrukare inom individ- och familjeomsorgen i Krokoms kommun, berättar änkan Maria Persson.

– Han trivdes med att hjälpa människor. Lasse stod upp för klienten. Han var som person glad, generös, positiv och levande, säger hon.

”Han blev rädd”

Men när Lars 2009 fick ny arbetsledare – en vikarie – förändrades allt.

– Chefen kritiserade och hackade på honom hela tiden och letade fel.

Enligt Maria hade den nya chefen en auktoritär ledarskapsstil som Lars inte kunde freda sig mot.

– Han blev rädd, hade ont i magen och kunde inte sova.

Han försökte prata med sin chef, men upplevde inte att denne lyssnade. Han sökte då stöd hos sina högre chefer.

– Men de tog chefens parti.

Lars bad att få bli omplacerad, men fick inget svar.

– Han blev mer och mer osäker på sig själv, både som människa och i sitt arbete. Han bröts ned. Det handlade om utstötning.

Hans kollegor slog larm till ledningen, som inledde en egen utredning om mobbning. På ett möte i april 2010 fick Lars beskedet – att han inte hade blivit mobbad av sin chef.

I den mycket knapphändiga utredningen på en halv sida skriver den överordnade chefen: ”Efter en samlad bedömning är det min uppfattning att XXX inte utsatt Lars Persson för kränkande särbehandling eller trakasserier”.

– Utredningen var ett skämt. Väldigt oseriös. Den visade tydligt att man inte var intresserad av att lyssna på Lasse eller lösa situationen, säger Maria Persson.

På samma möte kom nästa kalldusch - när Lars Persson fick en lista med fel som chef­en ansåg att han hade begått.

– De sa att han hade gjort så många misstag att han skulle få en varning. Men anklagelserna var vaga.

Enligt Maria hade han undanhållits information om mötets egentliga syfte.

– Han blev förtvivlad. Han förstod att han inte hade någon chans mot cheferna.

Efter mötet fick Lars Persson en krisreaktion och blev djupt deprimerad. Läkaren på företagshälsovården diagnosticerade hans besvär som arbetsrelaterade.

Den 19 maj skulle Lars Persson delges varningen. Men mitt under mötet ändrade sig plötsligt cheferna - och ville nu avskeda honom i stället. Några dagar senare blev han varslad.

– Det knäckte Lasse. Han var som en spillra. Han var inte ens värd smutsen på sina skor i sina egna ögon.

Söker upprättelse

Tre veckor senare – den 10 juni 2010 – skulle överläggningarna om varslet ske mellan Krokoms kommun, facket och Lars Persson. Men mötet blev aldrig av.

Samma dag hittade Maria Persson sin make död i hemmet. Han hade tagit sitt liv.

Ovikens kyrka var fullsatt när Lars begravdes i juli 2010. Men ingen representant för arbetsgivaren kom.

Depressionen och självmordet har godkänts som arbetsskada av Försäkringskassan. Nu söker Maria Persson upprättelse för sin man. Hon anser att han blev mobbad av sina chefer. Att det var ett arbetsmiljöproblem som arbetsgivaren omvandlade till en arbetsrättslig fråga för att kunna avskeda honom.

– Vi har fortfarande inte fått veta på vilka grunder man ville avskeda Lasse.

Chefen vill inte prata

I september 2010 polis­anmälde Maria Persson fem chefer på Krokoms kommun. Två av dem har delgivits misstanke om brott.

– Om det blir åtal så är det arbetsmiljöbrott – vållande till annans död. Mannen kände sig mobbad. Han blev deprimerad, fråntagen arbetsuppgifter, undanhållen information. Det är en stor utredning, säger åklagaren Åse Schoultz vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Östersund.

Den utpekade chefen arbet­ar i dag inte i Krokoms kommun.

Till Aftonbladet säger denne:

– Jag har ingen lust att prata med dig, tack och hej.