Så vill ECB-chefen rädda euron

En hjälp på vägen men inget talar för att Mario Draghis plan räcker.

Chefen på Europeiska centralbanken Mario Draghi

Alla blickar var riktade mot Mario Draghi och Europeiska Centralbanken.

Draghi presenterade hur han tänker rädda euron; med stödköp av statspapper.

Samtidigt talar alltfler öppet om att Europa måste förbereda sig för ett liv utan euron.

Den akuta fasen av skuldkrisen har för tillfället hamnat lite i skymundan. Det innebär på intet sätt att krisen är över eller ens under kontroll.

Grekland klarar fortfarande inte av att genomföra de nedskärningar och ekonomiska reformer som EU krävt i utbyte mot gigantiska nödlån. Nästa gång pengar ska betalas ut ställs saken på sin spets igen och världens finansmarknader står åter och darrar vid avgrunden.

Räntorna som Spanien och Italien måste betala för att låna på den öppna marknaden är fortfarande höga och farligt nära den gräns som länderna klarar av.

Negativ tillväxt

Ovanpå detta är Europa på väg in i en recession. Italiens ekonomi väntas krympa med två procent i år. Till och med motorn Tyskland hotas av negativ tillväxt. Totalt räknar ECB med sjunkande tillväxt i hela euroområdet.

Eftersom EU-ledarna inte lyckas samla sig till någon snar räddningsplan för euron riktas förhoppningarna istället mot Europeiska Centralbanken i Frankfurt. ECB-chefen Mario Draghi bidrog själv till detta när han i juli lovade att "ECB kommer att göra vad som krävs för att rädda euron". Och så la han självsäkert till: "Tro mig, det kommer att vara tillräckligt".

I eftermiddags presenterade Draghi sin plan.

ECB tänker köpa upp krisländerna statsobligationer på andrahandsmarknaden för att därmed sätta press neråt på låneräntan. ECB har tidigare gjort den här typen av stödköp men bara för kortare perioder. Varje gång man slutat har räntorna för krisländerna åter skjutit i höjden.

Ingen gräns för uppköp

Nu lovar Draghi att köpen av exempelvis italienska och spanska statspapper blir mer långsiktiga. Han sätter ingen gräns för hur stora uppköpen kan bli.

Samtidigt ställs krav på länderna att fullfölja de besparingsåtgärder och ekonomiska reformer som de tidigare åtagit sig. Detta för att krisländerna inte ska frestas att lätta lite på sina sparåtgärder och avstå från att genomföra smärtsamma ekonomiska reformer. Främsta skälet till att Tyskland så länge varit en stark motståndare till att ECB genomför de här stödköpen.

– Det vore som att dela ut droger, säger tyske ledamoten Jens Weidman.

Ett land röstade också emot den nya linjen. Det är ingen vild gissning att det handlar om Tyskland.

Draghi presskonferens föregicks av ett möte där flera länders riksbankschefer (Finland, Holland, Belgien och Luxemburg) kräver att en exit-strategi för euron måste diskuteras.

Upplösning

Det faktum att flera länder i praktiken redan hoppat av den finanspakt som EU enats om gör att eurons trovärdighet sjunker. Ju mer snack det blir på officiell nivå om att euron är körd desto mer kommer marknaden att anta att euron inte överlever. Det blir en nedåtgående spiral, en självuppfyllande profetia.

Sony Kapoor, chef för inflytelserika tankesmedjan Re-Define var i Sverige häromdagen och rådde då företag att förbereda sig på en upplösning av euron.

Det räcker inte att Angela Merkel, Mario Draghi och andra beslutsfattare bedyrar att euron ska räddas. De måste visa i praktiken att de inte skyr några kostnader för att göra det.

Så länge minsta tveksamhet finns så kommer euron att vara i farozonen.

Mario Draghi plan är en hjälp på vägen men inget talar för att den räcker för att helt undanröja hotet om eurons upplösning.