Gripandet – en viktig framgång för Obama

”Förvånande att Mullah Baradar togs levande”

Börjar det ljusna för USA och Nato i Afghanistan efter månader av dåliga nyheter?

Gripandet av talibanernas nummer två är definitivt en stor framgång.

Att han är vid liv kan ha en intressant förklaring.

Om han nu är gripen, kanske det är bäst att tillägga. Någon officiell bekräftelse finns inte än på New York Times uppgifter. Det har hänt förr att den här typen av läckor visar sig vara del i propagandakriget. Precis som talibanernas förnekanden.

Mest förvånande tycker jag det är att Mullah Abdul Ghani Baradar greps levande. Fram till nu verkar taktiken istället ha varit att döda så många al-Qaida och talibanledare som möjligt i attacker med drönare, obemannade flygplan.

Baradar är inte vilken fångst som helst. Han beskrivs som den näst mäktigaste talibanledaren efter Mullah Omar, den enögde som USA inte lyckades döda när talibanregimen störtades 2001.

I så fall är han också den fulaste talibanfisk som gripits sedan kriget inleddes.

Kassakistan

Baradar sägs vara den som leder talibanernas militära operationer och även sitter på kassakistan. I praktiken rörelsens operative chef.

Intressant nog anses han också vara en av de mest förhandlingsvilliga i talibanernas ledarskap. Vilket kan vara en förklaring till att han greps levande.

Infångandet kan vara ett försök från USA att med Baradar som mellanhand etablera direktkontakt med talibanerna och försöka få igång någon form av fredssamtal.

President Barack Obama vill dra sig tillbaka från Afghanistan så fort det går. Men det får inte se ut som han förlorat kriget. Säkert inser även han att en militär seger i detta lågintensiva gerillakrig inte är möjlig inom överskådlig tid. Inte ens med de extra 30 000 soldaterna.

Talibaner i regering

Därför höjs alltfler röster för att tala med moderata talibaner som inte ser det som sin främsta uppgift att sprida terror över västvärlden

En förhandlingslösning där talibanerna blir del av en afghansk samlingsregering vore en möjlighet att få slut på striderna. Så länge rörelsen tar avstånd från al-Qaida.

Baradar har enligt New York Times redan förhörts under flera dagar. Hur bra det går nu när Obama förbjudit CIA att använda tortyr är oklart. Kanske låter amerikanerna den pakistanska underrättelsetjänsten ISI ta hand om det smutsiga jobbet.

En förhoppning är givetvis att Baradar ska kunna leda USA till Mullah Omar och andra höga talibanledare. De gömmer sig sedan runt staden Quetta i Pakistan där de pakistanska myndigheterna varit måttligt intresserade av att jaga dem.

Önsketänkande

Att Baradar skulle ha uppgifter om var Usama bin Ladin finns är nog mer ett utslag av önsketänkande.

Gripandet sker samtidigt som trupper från USA och Nato genomför en offensiv mot ett viktigt talibanfäste i den våldsdrabbade Helmandprovinsen. Förmodligen intar man staden Marja inom loppet av några dagar.

Militärt är det ingen stor bedrift men psykologiskt blir det i så fall en viktig symbol för att president Obamas nya taktik åtminstone ökar chanserna att lyckas.

Efter presidentvalsfiaskot i höstas, talibanernas allt större framgångar på slagfältet och krigströttheten på hemmaplan är Baradars gripandet och en militär seger i Marja sånt Obama behöver om han ska ha ens gnuttan av en chans att vända kriget.