Därför vill Israel straffa Sverige
Israels har ett väldigt tydligt mål med att straffa Sverige.
Man vill varna andra länder att de får betala ett högt politiskt pris ifall de följer i Löfven-regeringens fotspår.
Israels öppet framförda vägran att träffa Sveriges utrikesminister är en del i ett diplomatiskt spel.
Kanske har priset blivit högre än vad den svenska regeringen från början tänkte sig när man beslöt sig för att erkänna Palestina som stat.
Att Israel kallade hem sin ambassadör under ett antal veckor var en förväntad reaktion och i grund och botten inget att oroa sig för.
Vad den israeliska regeringen framförallt oroade sig för var smittoeffekten. Man fruktade att det svenska erkännandet skulle sätta en snöboll i rullning inom EU-kretsen.
Den oron visade sig vara överdriven men ändå befogad.
Överdriven i bemärkelsen att inget annat västland erkänt Palestina som stat sedan den svenska regeringens beslut i oktober.
Betyder inget
Befogad i så motto att parlamenten i Storbritannien, Frankrike och Irland efter Sveriges beslut röstat för att erkänna Palestina. Strax före jul röstade EU-parlamentet för att "i princip" erkänna Palestina.
På pappret betyder dessa omröstningar ingenting. Ländernas regeringar är inte på något sätt bundna av dem.
Ändå har de oroat Israel. Premiärminister Benjamin Netanyahu fruktar att det vi nu ser är början på en process där västvärlden är på väg att byta fot. Länder som tidigare hade stor förståelse för Israels utsatta läge, omgivet av fientliga länder, uttrycker nu även förståelse för palestiniernas frustration över att inte få ett eget hemland.
På sikt fruktar Israel att man förlorar det oerhört viktiga stödet från Västeuropa. I övriga världen, bortsett från Nordamerika, har en stor majoritet länder redan erkänt Palestina.
Sveriges erkännande är dessutom, medvetet eller omedvetet, tajmat med en palestinsk diplomatisk offensiv där man försöker höja sin officiella status.
Ingen ursäkt
I hopp om att stoppa den här utvecklingen innan det är för sent vill Israel öppet straffa Sverige och visa på konsekvenserna för de länder som eventuellt funderar på att följa Löfvens exempel.
Israel går dessutom snart till val vilket ökar den israeliska regeringens behov av en hög svansföring.
På sikt finns inga skäl att tro att de svensk-israeliska förbindelserna ska förbli djupfrysta även om den ursäkt Israel kräver av Sverige är helt otänkbar.
Vad regeringen Netanyahu helt missar är det främsta skälet till att Sverige och många andra går i denna riktning.
Israel har under lång tid försvårat och saboterat för verkliga fredsförhandlingar att komma igång, bland annat genom att mot omvärldens vilja fortsätta bygga judiska bosättningar på ockuperad mark.
Terrorstämplade
President Obama har jobbat hårt på att få igång förhandlingar men trots sitt inflytande misslyckats.
Omvärlden vill ha en tvåstatslösning där Israel och en palestinsk stat lever sida vid sida. Detta stöds av palestinierna och var tidigare även Israels linje.
Benjamin Netanyahu säger sig fortfarande vara för en tvåstatslösning men i praktiken agerar hans regering emot en sådan.
Det finns flera skäl till Israels ändrade inställning. Terrorstämplade Hamas maktinnehav i Gaza är ett och det förändrade säkerhetsläget där palestinska grupper har tillgång till långdistansraketer ett annat.
Men Israel har ingen alternativ lösning annat än status quo.
Så länge den långvariga konflikten mellan Israel och palestinierna inte löses så fortsätter den att bidra till extremism och instabilitet i Mellanöstern vilket i sin tur påverkar övriga världen.