Mordserierna ger nytt blod till journalistiken

Uppdaterad 2015-07-14 | Publicerad 2015-04-15

Verkliga brott som underhållning.

Efter podden Serial upplever genren ”true crime” en ny vår – kombinerad med journalistisk granskning.

– Min förhoppning är att man ska få en inblick i hur rättsväsendet fungerade då och hur det fungerar i dag, säger Anders Johansson, kriminalreportern bakom Aftonbladets podcast ”Fallet”.

Ond bråd död.

Det är inget nytt för journalistiken.

– Ond bråd död har varit en del av journalistiken sedan slutet av 1800-talet. Det var då man kom på att polisannonser var ett billigt sätt att fylla tidningen med material, som människor dessutom ville läsa, säger Tomas Odén, medieforskare på Göteborgs Universitet.

Men den senaste tiden har mordjournalistiken tagits till nya höjder. Och i allt högre grad närmat sig underhållning.

Med podcasts som Serial och Aftonbladets nya Fallet, samt tv-serierna the Jinx och Mordet försöker allt fler medieaktörer berätta om mord och mordutredningar på nya, spännande sätt. Senare under våren börjar radiojournalisterna Anton Berg och Martin Johnsson sända sin podcastgranskning Spår, om ett mord utanför Piteå 2004.

Podden Serial gjorde förra hösten succé över världen. Det blev en av de mest framgångsrika poddarna någonsin. I den får vi följa med Sarah Koenig när hon journalistiskt granskar ett 15 år gammalt mord.

Försvann spårlöst

Den 13 januari 1999 försvann den 18-åriga studenten Hae Min Lee spårlöst. Hennes kropp hittades den 9 februari samma år och omedelbart startades en mordutredning.

Den 28 februari arresterades Hae Min Lees expojkvän Adnan Syed. Ett år senare dömdes han till livstidsfängelse för mordet. Själv sa Syed att han var oskyldig.

Sarah Koenig tyckte att det fanns luckor i utredningen. Det var något som inte stämde. Så hon lanserade ett koncept för sina chefer på det amerikanska radioprogrammet ”This American Life”. Hon ville göra en utredande podserie om ett äkta fall.

Hennes tanke var att lyssnarna varje vecka skulle få följa med i utredningen och få reda på mer och mer efterhand. Storyn skulle inte vara klar från början, den skulle utvecklas med tiden.

”This American Lifes” programledare och producent, Ira Glass, tände till och lanserade Serial såhär:

– Vi vill ge dig samma upplevelse som du får från en bra HBO- eller Netflix-serie, där du fastnar för karaktärerna och historien utvecklas vecka för vecka, fast med en sann historia och utan bilder. Som en ”House of Cards” som du kan njuta av när du kör bil.

”Etiskt haveri”

Men det är inte okontroversiellt att göra nöje av verkliga händelser.

I TV3:s nya serie ”Mordet” rekonstrueras fem uppmärksammade mord. Med hjälp av uppgifter från förundersökningen, utredare och anhöriga berättas historien. Det speciella med serien är att man får höra offret berätta ”själv” om sitt eget mord.

I Dagens Media kallades serien för ett etiskt haveri. ”Vad ger TV3 och produktionsbolaget Titan rätten att formulera Annas [ett av offrens] tankar om sin mördare?” skriver reportern Erik Wisterberg.

I HBO:s serie ”The Jinx” får vi möta Robert Durst. Multimiljonär – och troligtvis brutal mördare. Robert Durst är misstänkt för tre mord. Serien marknadsförs med honom som frontfigur. Under sex avsnitt får tittaren lära känna Durst. Och han framstår ofta som sympatisk. Intervjuaren själv säger i sista avsnittet att han litade på och till och med tyckte om Robert Durst.

Men så visar det sig att han troligtvis inte alls är en reko kille. En verklig mördare har blivit en rockstar på bästa sändningstid.

Mord och media = sant

Men som sagt. Att media rapporterar om mord är ingenting nytt. Och att man gör den verkliga mordhistorien så spännande som möjligt är inte heller något nytt. Och inte heller att man hänger ut mördare är något nytt.

– Dramatiska händelser som mord broderade man ju gärna ut. Och man var ganska snabb med att nämna misstänkta gärningsmän namn, säger medieforskaren Tomas Odén.

Att journalister försöker lösa kriminalfall är inte heller något nytt.

– Visst har medier försökt lösa kriminalfall tidigare. Journalister är ofta aktiva och letar reda på nya vittnen och händelser. På senare år tänker jag främst Hannes Råstam och hans arbete med Thomas Quick, säger Tomas Odén.

”Inblick i granskande journalistik”

Det som verkligen är nytt med podcasts som ”Serial” och ”Fallet” är berättartekniken. Att en mordhistoria berättas i följetong och att historien inte är helt klar från början. Både ”Fallet” och ”Serial” berättar om en pågående journalistisk granskning. Man får avsnitt för avsnitt följa med i journalisternas arbete.

– Min förhoppning är att man ska få en inblick i hur rättsväsendet fungerade då och hur det fungerar i dag. Jag kommer berätta om en massa återvändsgränder som jag hamnar i. Det känns lite extra roligt att kunna ge lite inblick i hur vardagen ser ut för en granskande journalist, säger Anders Johansson, kriminalreportern bakom Aftonbladets podcast ”Fallet”.

”Serial” tokhyllades under hela den första säsongen. Kritiker sa att det var otroligt spännande att få följa Syeds öde när Sarah Koenig försöker nysta fram sanningen bakom mordet på Hae Min Lee. ”Serial” var som den mest spännande deckaren.

Så varför har den här genren blivit så populär den senaste tiden?

– Kriminalfall engagerar åt båda håll, både när det gäller olösta kriminalfall och personer som är dömda. Och det är klart, det är dramatiken som lockar. Vad är det för litteratur som säljer i dag? Jo, det är deckare. Det finns ett tydligt intresse för mord, säger Tomas Odén.

Följ ämnen i artikeln