Taiwans drag i det tysta kriget: ”Frihetsananas”

Uppdaterad 2023-10-06 | Publicerad 2023-09-30

CHIAYI-KAOHSIUNG, TAIWAN. Panikkänslorna sköljde över ananas­odlaren Ying Yan Chen när han fick beskedet.

– Att Kina över en natt beslöt att stoppa importen kom som en chock. Jag visste inte hur vi skulle hantera det.

Sedan dess har Kina kommit med det ena import­förbudet efter det andra för att sabotera Taiwans ekonomi och tukta taiwaneserna.

Fram till Kinas importförbud hade Ying Yan Chen skickat nästan all sin export av ananas till Kina. Från ena dagen till den andra ändrades alla förutsättningar.

Kina hävdade att man hittat skade­insekter i ananas­frukter från Taiwan och stoppade den 28 februari 2021 införseln över en natt.

När vi träffar Ying Yan Chen är han ute på ägorna och inspekterar sina plantor. Det mesta av årets skörd är redan avklarad men plantorna behöver omvårdnad inför nästa odlingssäsong.

Den skördade ananasen står i stora, öppna lådor på cementgolvet i en jättelik, halv­öppen förråds­byggnad. Två kvinnor i 20-årsåldern packar dem i färg­glada kartonger med tidnings­papper mellan frukterna. Därefter vägs kartongerna. Varje låda ska väga runt tio kilo vilket ger plats för 5–8 ananas beroende på storlek.

Ute öser regnet ner ackompanjerat av kraftiga ljusblixtar och tillhörande muller.

Ying Yan Chen har drivit kooperativet Pineapple Hill ända sedan han fick ta över det efter sin far. Innan dess var det farfar som drev rörelsen. Totalt har familjen odlat ananas i över 80 år.

Redan som liten grabb fick Ying Yan Chen gå ute på fälten och plocka frukten.

– Kinas stopp var en total överraskning på flera sätt, berättar han. Jag visste att vi inte hade någon ohyra i vår frukt. Men vi hade ingenting att sätta emot.

Importförbudet kom precis när han planterat den ananas som Kina skulle köpa. Nu stod han där med snart hundra­tals ton frukt utan någon köpare. Containrar var beställa och förpacknings­material inköpt. Konkursen lurade runt hörnet.

– Som tur var fick vi hjälp av jordbruksverket att hitta nya marknader. Japan köpte direkt en del av skörden. Vanliga taiwaneser insåg också vad som var på väg att hända så de köpte mycket mer ananas än de brukade.

På sociala medier startade kampanjer för ”freedom pineapples”, en anspelning på ”freedom fries” som USA döpte om pommes frites till efter att Frankrike vägrat stödja USA:s invasion av Irak 2003.

Namnet ”frihetsananas” fick försäljningen att mångdubblas på hemmaplan och gjorde också att konsumenter i länder som Japan och Australien kraftigt ökade sin konsum­tion för att stötta Taiwan mot Kina. Det dök upp nya recept på maträtter och bakverk.

Ändå har det tagit två år för Pineapple Hill att återhämta sig någorlunda.

Ying Yan Chen känner inte till några odlare som tvingades sluta men det var många som förlorade stora pengar på grund av Kinas beslut.

När jag frågar varför han tror att Kina agerade så här följer en lång, demonstrativt talande tystnad. Han verkar osäker på hur mycket han ska våga säga.

– Kina är en stor marknad och de har uppmuntrat oss att exportera dit men så plötsligt sätter de stopp. Det gör att många här på Taiwan ifrågasätter Kinas agerande. Kina säger att dom vill ha fred över Taiwan­sundet men slänger ändå igen dörren i ansiktet på oss. Det blir väldigt dubbla budskap.

Ying Yan Chen skrattar lite nervöst. Som för att mildra hård­heten i det han just sagt. Även om jag ser på honom att han egentligen hållit igen.

– Kina är ett stort och mäktigt land. De borde visa stor tolerans och vara ett föredöme. Vi härstammar trots allt från samma folk. I stället försöker de splittra oss.

Ying Yan Chen har inga planer på att böja sig för kineserna och det tror han inte heller att hans landsmän i gemen har.

– Ju mer de försöker trycka ner oss desto mer rebelliska blir vi, säger han och rätar stolt på ryggen.

Ying Yan Chen.

Innan vi kom till ananasodlingen har vi avlagt ett besök på jordbruks­departe­mentets regionala experiment­avdelning i centrala Chiayi i södra Taiwan. 

En vakt fäller upp bommen när vi identifierat oss. An­läggningen är säkerhets­mässigt känslig. Här utvecklar man nya varianter av ananas och andra grödor med målet att hitta mer väl­smakande frukter som tål att transporteras längre sträckor. På så vis hoppas Taiwan kunna exportera frukten till avlägsna länder. De flesta nuvarande ananas­varianter tål bara när­liggande export­marknader som Kina.

Direktör Denis Feng var lika oförberedd på import­stoppet som ananans­odlare Chen. Värst av allt var att deras kinesiska motpart vägrade pre­sentera några som helst belägg för vad som var fel med den taiwanesiska frukten.

– När vi bad om konkreta bevis möttes vi av total tystnad, säger Feng. Det var som att din partner gjort slut och gjort sig oanträffbar.

Importförbudet var bara den första smällen. 

Jordbruksinstitutets stolthet är en tämligen ny ananas­variant som i dagligt tal kallas mango­ananas men som formellt heter T-23. Den har under många år utvecklats av institutets expert Ching-Sun Kuan för dagen klädd i en mörkgrå skjorta med uppkavlade ärmar.

Ching-Sun Kuan har utvecklat en ny ananasvariant kallad T-23.

Vi kör den korta biten till institutets experimentodlingar. Kuan visar oss hundratals rader av ananasplantor där det på meterlånga pinnar finns markerat vilken korsning man försöker åstadkomma i de olika raderna. 

Vår konversation avbryts med jämna mellan­rum av strids­flygplan som övar i luften. De håller till på en militär­bas i närheten och får ofta ingripa för att avvisa kinesiska jakt­flyg­plan som flyger in i Taiwans luft­försvars­zon.

Kuan provsmakar själv små bitar av 200 ananas­varianter varje dag för att testa smak och kvalitet.

– Det tog 24 år att utveckla T-23. En lång och svår process. Men nu har den blivit populär hos många odlare, konstaterar han nöjt.

Problemet är att samma variant plötsligt odlas och säljs i Kina. Taiwans regering har offentligt anklagat Kina för att ha stulit frön till den exklusiva sorten. Så långt vill Ching-Sun Kuan inte gå.

– De kan givetvis ha stulit frön men jag har inga bevis för det. Det går att få fram sorten även genom att använda delar av fruktens krona.

Direktör Denis Fang.

Direktör Denis Feng tycker ändå att Kinas agerande är oacceptabelt.

– De har stulit en exklusiv ananas­variant från oss och försöker nu tjäna pengar på den. Vi har patent på T-23 i Japan men Kina accepterar inte det. Jag utgår dock från att andra länder inte köper mango­ananas från Kina eftersom de vägrar följa inter­nationellt er­kända patent­regler.

Importförbudet i februari 2021 var in­ledningen på en kinesisk kampanj för att störa Taiwans ekonomi och visa hur ön kan drabbas om man inte gör som Kina vill. Det har följts av en rad andra förbud mot olika typer av frukter, fiskar och andra jordbruksvaror. Så sent som i juli förbjöd Kina mangoimport från Taiwan. 

– Ett förbud som råkade samman­falla med att vår vice­president gjorde ett transit­stopp i USA och träffade personer från den amerikanska kongressen.

Syftet är att förmå Taiwan att gå med på en fredlig ”återförening” med Kina och samtidigt hota med vad som kan hända ifall Taiwan försöker utropa sin självständighet.

Vi förflyttar oss till Xi Daeng-hamnen utanför industri­staden Kaohsiung. Klockan är halv sju på morgonen och de första fiskarna är redan på plats med sin fångst. Fisken hälls ut ur stora lådor direkt på betong­golvet som är under tak. Några av fiskarna sprattlar fortfarande till då och då.

Krogägare och vanliga köpare plockar de fiskar de vill ha i en svart plastbytta och går till en man som sköter vågen och betalar.

På en provisorisk pall av frigolit sitter en ung kvinna och rensar fisken åt de kunder som vill. Med vana rörelser plockar hon ut inkråmet och fjällar fisken under rinnande vatten.

Kuo Zhan-Hao.

På ett rejält tilltaget kontor i byggnaden intill sitter Kuo Zhan-Hao, chef för fiskarnas organisation i området. Han ser ung ut för att ha en så hög position.

Kanske är det också därför han vågar vara öppet kritisk mot Kinas beslut i augusti förra året att förbjuda import av odlad havs­aborre från Taiwan. Beslutet kom utan för­varning och tog många fiskodlare på sängen.

– Priset på fisken störtdök och många fiskare blev oroliga för sin försörjning. Normalt får de bra betalt för havs­abborren som räknas som en lyxfisk i Kina.

Regeringen mötte Kinas bojkott med en kampanj för att få skolorna att servera fisken.

– Det gjorde att försäljningen ökade efter några månader.

Fiskerichefen får något missnöjt i blicken.

– Alla vet att Kina gör så här för att påverka vårt demokratiska val. Bojkotten följdes av förtäckt kinesiska propa­ganda på Tiktok och Youtube där de försöker skrämma oss med vad som kommer att hända om vi röstar fram fel regering i januari.

Kampanjen ”ett land, två system” som Kina använder för att locka Taiwan till en ”fredlig återförening” kallar han kort för ”skitsnack”.

– Vi har demokrati här på Taiwan. Vi är ett eget land. Vi vill inte ha hit kommunisterna från fastlandet.

20 minuters taxiresa bort träffar vi en av fiskodlarna som drabbats direkt av Kina bojkott men som delvis lyckats hitta nya exportmarknader. 

Chen Kun-Chen, 44, var tidigare ingenjör på microchip­tillverkaren TSMC som förser hela världen med livsviktiga halvledare. Men tröttnade på att arbetet slukade all hans fritid. När svärfars havs­abborre­odling hamnade i problem bestämde han sig för att hjälpa till. Nu är han vd för företaget som driver fem hektar med odlings­bassänger. I varje bassäng finns ett litet hjul som rör runt i vattnet likt en minihjulångare så att fiskarna ska få syre. Havs­abborrarna glider runt på botten och kommer bara upp till ytan när det vankas mat.

En av medarbetarna hämtar en låda med färsk makrill som han håller precis ovanför vattenytan. Direkt börjar vattnet omkring oss bubbla när havsabborrarna med ett smällande ljud sväljer fiskarna hela. Den här typen av havsabborre kan lätt väga 20–40 kilo.

– När Kina stoppade importen hade vi redan så smått börjat diversifiera till andra marknader, berättar han och bjuder på en hals­karamell ur en plåtburk.

– Vi var medvetna om risken med att nästan all vår export gick till Kina. Nu exporterar vi till Singapore, Malaysia och Japan. Från och med förra månaden även till Kanada.

Sedan lutar han sig fram och säger med låg röst, som om han vore rädd för att någon utomstående skulle höra honom:

– I praktiken fortsätter vi exportera precis lika mycket till Kina. Fisken går till Hongkong men vi vet att slut­destinationen är Kina. De kan helt enkelt inte klara sig utan vår odlade havs­abborre som är av högre kvalitet än den i Kina.

Kina har med andra ord misslyckats med att allvarligt skada Taiwans ekonomi samtidigt som förbuds­kampanjen helt motverkat sitt syfte. Tidigare var Taiwan mer beroende av att exportera till Kina. Nu har man tack vare de kinesiska import­stoppen hittat nya och som det verkar mer pålitliga marknader.

Fiskodlare Chen tror inte att Kina bryr sig.

– Deras främsta syfte är att visa att de kan straffa oss om vi väljer en regering som de inte gillar.

Aftonbladets Jerker Ivarsson och Wolfgang Hansson på plats i Taipei, Taiwan.
Publisert:

OM AFTONBLADET

Tipsa oss: SMS 71 000. Mejl: tipsa@aftonbladet.se
Tjänstgörande redaktörer: Sandra Christensen och Alex Rodriguez
Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
Redaktionschef: Karin Schmidt
Jobba på Aftonbladet: Klicka här

OM AFTONBLADET