Glädjebeskedet: Svenskarna vet hur man räddar liv
Publicerad 2024-05-15
Svenskarna vet hur de ska agera vid hjärtstopp. Det visar en ny mätning från Demoskop/Aftonbladet.
– Fantastiskt skoj att höra, säger Anette Nord vid HLR-rådet.
Hela 70 procent känner sig mycket eller ganska säkra på hur man ska göra när någon drabbas av hjärtstopp, visar mätningen från Demoskop/Aftonbladet.
Ett kvitto på det hårda arbetet runt om i Sverige med att öka kunskapen om hjärt-lungräddning, anser Anette Nord, sjuksköterska och medicine doktor vid HLR-Rådet.
– Det är ju fantastiskt skoj att höra. Det speglar också faktumet att i majoriteten av fallen när någon får hjärtstopp i Sverige, så startar någon på plats HLR innan ambulansen kommer, enligt hjärt-lungräddningsregistret, säger Anette och fortsätter:
– Samtidigt kan vi absolut inte luta oss tillbaka och vara nöjda med det. För om någon får ett hjärtstopp är det en kamp mot klockan. För varje minuts fördröjning till att någon startar HLR, minskar chansen till överlevnad med tio procent. Så målet måste vara att alla ska känna sig mycket säkra på hur man gör.
Hon påpekar vikten av att repetera sina kunskaper, så att man har dem färskt i minne. Många eldsjälar, som Anette Nord, jobbar för att det ska ske. I så väl skolor som på arbetsplatser hålls HLR-kurser, och det finns kartor som visar på var närmaste hjärtstartare sitter. Som sms-livräddare har hon själv varit först på plats, när en människas liv hänger på andras insatser.
– I såna lägen är det väldigt glädjande att se hur många som skyndar till och vill hjälpa en främmande människa.
”Märkbar skillnad”
Resultatet i mätningen är positivt, säger Johan Martinsson, opinionschef på Demoskop.
– Visst, där kan det finnas en överskattning av den egna kunskapen, men det är en hög andel som alltså inte är handfallna i en sådan situation, säger Johan Martinsson och fortsätter:
– Men var fjärde person är mycket säker på hur man ska agera, och en tolkning är att det framför allt är de personerna som skulle agera vid ett nödläge.
Men Demoskop har även ställt frågan om en annan typ av nödläge, som varje år skördar liv.
– Vi ser en märkbar skillnad när det kommer till hjärtstopp, och hur man ska agera om någon gått genom isen. Där är det 17 procent som känner sig mycket säkra, och där kan man ha flera tolkningar om varför, säger Johan Martinsson och fortsätter:
– Dels är det stor skillnad på tillgången till varaktig is i olika delar av landet, dels är det förmodligen färre som fått den typen av utbildning. Att hjälpa någon som drabbats av hjärtstopp innebär ofta inte fara för den som gör det, men att gå ut på is kan ju vara riskabelt.
Anette Nord vid HLR-rådet passar på att skicka med en hälsning till svenska folket.
– Det finns ett direkt samband mellan antalet HLR-utbildade och hur många som får HLR innan ambulansen kommer, enligt studier. Så ju fler som lär sig, desto tryggare för alla.