Personal slår larm om missförhållanden på BUP
Uppdaterad 2013-07-20 | Publicerad 2013-07-19
BUP-sjuksköterska: barn bältesläggs och far illa
12-åringar spänns fast och tvångsinjiceras med tung medicin.
Nu larmar personalen om missförhållanden i vården på BUP-kliniken.
”Vi anser att patienter har drabbats av vårdskador och felaktig behandling" skriver anmälaren till IVO.
Den psykiatriska tvångsvården och medicinering med tunga preparat missbrukas i vården av barn och unga vid BUP, barn- och ungdomspsykiatrin, i Stockholm och på Brommaplan, enligt en sjuksköterska.
I en anmälan till IVO - Inspektionen för vård och omsorg - skriver en sjuksköterska att hon känner sig tvungen att påtala alla de problem som hon menar finns på kliniken:
”Denna anmälan sker därför att jag och många andra med mig på BUP-kliniken i Stockholm anser att vården som bedrivs hos oss och på BUP Brommaplan innebär patientsäkerhetsrisker. Vi anser att patienter redan har drabbats av vårdskador och felaktig behandling (…) och att problemen tyvärr har eskalerat de senaste åren”.
Spändes fast 18 gånger
Vissa barn ska enligt anmälan ha flyttats från BUP till en vårdavdelning för vuxna, där människor med psykoser, manier och missbruksproblem vårdas. Där ska barnen ha behandlats med tunga läkemedel mot psykoser, sömnmedel och bensoidazepiner – starkt beroendeframkallande lugnande medel.
Enligt sjuksköterskan blir små barn, så unga som 10 år, också fastspända i så kallad bältesläggning alldeles för ofta på BUP-kliniken.
En 12-årig flicka med autismspektrumstörning ska ha blivit bälteslagd 18 gånger och tvångsinjicerad med läkemedel fyra gånger under en och en halv månad.
”Det låter konstigt”
Sten Jacobson är chefläkare vid Stockholms läns sjukvårdsområde, som ansvarar för vården på BUP-kliniken.
– Det är ju allvarliga missförhållanden som anmälaren anser finns på kliniken. För vår del handlar det nu om att bena upp det här och se vad som ligger bakom anmälan, säger han.
Enligt Sten Jacobsson låter det obefogat att bälteslägga en 12-årig flicka 18 gånger på en och en halv månad.
– Det låter inte motiverat men jag kan inte det enskilda ärendet. Men bältesläggning är en nödåtgärd som man kan tillgripa när barnen utsätter sig själva för livsfara. När patienten är beredd att kasta sig ut genom fönstret, eller den typen av tillstånd, säger han.
Befinner sig barn och unga med autismspektrumstörning ofta i sådana tillstånd?
– Nej, det är inte vanligt i den sjukdomsbilden. Det låter konstigt för mig också, säger Sten Jacobson.
Finns inget i lagen
Enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) får en patient kortvarigt spännas fast om om det finns risk att personen allvarligt skadar sig själv eller någon annan. Däremot finns det inga regler om hur ofta bältesläggning får ske.
– Formellt finns det inget som säger att man får göra det si och så många gånger, varje ny gång ska uppfylla de kriterier som framgår av lagen, säger Mathias Wallin, jurist vid Socialstyrelsen.
– Spontant låter det mycket med 18 gånger men samtidigt vet jag ingenting om det fallet och kan inte säga om det är för mycket. Det är det som IVO nu ska utreda, fortsätter han.
Landstinget är nu i gång med att utreda anklagelserna. Och enligt Sten Jacobson är patientsäkerheten på kliniken inte hotad.
– Det är inte min bild. Men nu ser vi över rutinerna och att personalen vet vad det är som gäller.