”Jag röstar på det minst onda”

Uppdaterad 2016-10-12 | Publicerad 2016-10-11

Athens-SUGARCREEK, Ohio. I våras sprejade någon "build the wall" – bygg muren – på Ohio Universitys lagliga graffitivägg.

För fyra veckor sedan dök det upp nytt klotter om muren, men också motivet på en svart kropp som hängde från ett träd.

– Det här är ett väldigt argt val, säger studenten Kenyetta Whitfield, 20 år och förstagångsväljare.

Den lilla collegestaden Athens i Ohio sticker ut på många sätt. Över en tredjedel av de knappt 70 000 invånarna pluggar, forskar eller jobbar på universitetet. Det sägs finnas hela 23 barer i stadskärnan på knappt en kilometer. Kommunen är enligt amerikanska folkräkningsbyrån den fattigaste i hela delstaten. Och det är en av få platser i Appalachedelstaten Ohio där majoriteten röstar på Demokraterna.

Därför blev många förvånade när någon skrivit "build the wall" – "bygg muren" – i våras på universitetets graffitivägg. Mottot är förknippat med Donald Trump, som vill bygga en mur mot Mexiko för att stoppa invandring från landet.

Texten målades snart över, vilket i sin tur upprörde den republikanska föreningen på skolan.

Men än mer upprörd blev stämningen efter att någon i september målat på väggen igen, den här gången med både "bygg muren"-klotter och motivet av en svart man som hängde i en snara.

Lokal polis uppgav att man inte visste vem som hade målat på väggen, och därför inte kunde hålla någon ansvarig.

Motivet målades snabbt över, men diskussionen tog fart. Ansvariga på universitetet uppmanade till samtal bland ungdomarna, men egentligen hände inte så mycket sedan, berättar 20-åriga Kenyetta Whitfield, en av få afroamerikanska studenter jag träffar på universitetsområdet.

– Svaret från universitetshåll var som vanligt: vi frågar minoritetsstudenterna vad vi kan göra för dem, men vi kan inte komma fram till lösningar när vi känner oss otrygga. Ingenting hände efter den senaste målningen, inga lektioner i kulturell förståelse eller något sådant, säger hon.

"Jag älskade att växa upp där"

Hon läser första året på journalistutbildningen på Ohio university och kommer ursprungligen från Silver spring, beläget fem timmar bort i delstaten Maryland, en kvart från Washington D.C.

– Jag älskade att växa upp där, det formade verkligen min bild av världen. Min grundskola var full av mångfald, vi hade 25 procent av varje större etnisk grupp kan man säga, afroamerikaner, asiater, människor med latinamerikanskt ursprung...

Nu har hon som förstagångsväljare registrerat sig i Athens, just för att påverka vågmästarstaten Ohio. Ohio har sedan början av 1900-talet nästan alltid röstat på den kandidat som sedan vinner landet. Ingen presidentkandidat har sedan 1960 blivit president utan att vinna Ohio , och ingen republikansk presidentkandidat har vunnit utan Ohio sedan Lincolns tid.

"Det här valet är svårt"

I mätningar sammanställda av RealClearPolitics ledde fram tills alldeles nyligen Donald Trump över Hillary Clinton, men efter sexistskandalen i fredags har Clinton gått om med en svag ledning. Trump lyckades inte vinna i Ohio under primärvalet, och har sedan dess en fiende i motkandidaten och guvernören John Kasich, som vägrade att delta på republikanernas konvent i Cleveland.

Flera av studenterna på Ohio University har svårt att acceptera att den republikanske kandidaten heter Donald Trump, men de har minst lika mycket bekymmer med att Hillary Clinton är demokraternas kandidat.

Jag träffar tre journalistklasser under mina två dagar på universitetsområdet, och frågar varje gång hur många som funderar på att strunta i att rösta i november. I varje klass räcker nästan alltid ungefär hälften av eleverna upp handen.

– Det här valet är svårt. Jag minns att jag 2012 hade ett Obama-klistermärke på min bil, det var inget konstigt, folk blev glada när de såg det. Men nu skulle jag inte ha något klistermärke alls, det skulle bara göra folk upprörda, säger Allie White, 26, från Lancaster, sex mil utanför Athens.

Tänker rösta på Clinton

Hon berättar att hon har märkt att ingen orkar prata om valet i hennes familj, eftersom alla tycker så olika.

I Kenyetta Whitfields klass säger studenterna likadant. Något som förvånar och upprör henne.

– Det här är verkligen ett polariserat val, men det får mig att vilja gå och rösta ännu mer. Jag förstår, baserat på demografin i min klass, varför några av dem inte tänker gå och rösta. De är vita amerikaner och påverkas kanske allra minst av vem som blir president. Men som svart kvinna har jag inte råd att strunta i valet, säger hon.

Under primärvalet röstade Kenyetta Whitfield på Bernie Sanders. Det tar emot för henne när hon nu säger att hon tänker rösta på Hillary Clinton. Hon har bestämt sig till 99 procent, säger hon till slut.

– Jag har svårt att förlika mig med saker som hon har sagt tidigare, bland annat om kriminella afroamerikaner.

"Känner en skyldighet att gå och rösta"

Hon är däremot mer säker på att det inte blir Donald Trump.

– Han förkroppsligar ilskan, han bär på varenda ism – rasism, sexism, åldersdiskriminering – allting. Men Clinton är också arg, hon är alltid i försvarsposition.

Kenyetta Whitfields föräldrar är från Centralafrikanska Republiken och Sierra Leone. Bara pappan är amerikansk medborgare och får rösta, men han funderar på att strunta i valet. Kenyetta känner ett extra stort ansvar att gå och rösta i det här valet när hennes mamma inte har möjligheten.

– Jag som svart kvinna känner en skyldighet att gå och rösta för de som inte kan, både i min egen familj, men också för de som vill komma hit och bli amerikanska medborgare någon gång.

22 mil norrut i Ohio dyker allt fler skyltar upp längs motorvägen till stöd för Donald Trump och Mike Pence. Hit, till småstäderna Sugarcreek och Berlin, kommer Ohioborna ofta för att gå på den lokala amishbefolkningens marknad och köpa snickrade trämöbler, eller äta av de traditionella pajerna som den kristna gruppen blivit känd för.

Om de ungefär 70 000 amishtillhörande i Ohio tänker rösta eller inte är mycket oklart. Det har hänt att den mycket konservativa gruppen röstat – då nästan uteslutande på en republikansk kandidat – och Trump har enligt flera medier försökt ragga röster i amishtäta Ohio och Pennsylvania.

Den pensionerade polisen Russ och hans hustru Rita bor en timme bort, i Zanesville. De har kommit överens om att rösta på Trump.

– Jag har väldigt svårt med hans temperament om jag ska vara helt ärlig, men jag tänker inte rösta på Hillary Clinton, det gör jag bara inte, säger Rita.

Hon kallar studenterna på Ohio University för "millennials", det som vi i Sverige kallar för generation Y, eller millenniegenerationen, och anser att de har fått allt serverat.

Hon fortsätter:

– De kunde inte bry sig mindre om att läsa på om vad Hillary Clinton och hennes man gjort mot landet genom åren. Han blev ju åtalad för Lewinskyaffären, och hon förhördes av FBI för sina mejl!

Russ tycker att republikaner och demokrater är lika illa, men han kommer att rösta på Trump när det väl gäller.

– Jag röstar på det minst onda. Trump är en framgångsrik affärsman. Visst har han brister, men ingen är perfekt. Trump vill ta hem jobben från Mexiko och Kina, Clinton vill göra USA bankrutt, säger han.

Hans främsta motargument mot Hillary Clinton som president är att hon vill fortsätta driva Obamas politik, som Russ kallar ohållbar. Som gammal polis håller han med om att vissa hårdare regler behövs för vapeninnehav, något Clinton kampanjat aktivt för, men han misstänker att hon egentligen vill riva upp hela författningstillägget om rätten att bära vapen.

– Visst tycker jag också att man ska göra bättre bakgrundskontroller på de som köper vapen. Men utan vapen kan vi inte skydda oss. Jag brukade säga som polis: förbjuder du skjutvapen börjar folk döda varandra med kniv istället. Vad ska vi göra då, förbjuda knivar?

"Det är vidrigt"

Innan jag hinner lämna staden Athens händer två saker som kan ha betydelse för hur Ohioborna röstar.

New York Times avslöjar att Donald Trump kan ha undvikit att betala skatt i flera år, något som upprör invånarna i Toledo som Washington Post pratar med. Ohioborna genomlevde tuffa ekonomiska tider under den senaste finanskrisen, bland annat bilindustrin tog flera hårda smällar.

– Det är vidrigt. Som affärsman har han rätt att göra så. Det är så lagarna ser ut. Men det är inte rätt. Jag skulle känna mig skyldig om jag inte betalade något. Det är ju rakt av fusk mot landet. Du använder alla vägar, brandkåren, polisen, så då ska du betala för det, säger Steve Crouse, 65, som äger ett café och en tryckfirma, till tidningen.

Basketstjärna stödjer Clinton

Det andra som sker är att LeBron James, NBA-stjärna och den lokala ikonen från Akron, går ut officiellt och stöttar Hillary Clinton. Något som får delstatens unga att gå i spinn. Clinton är den enda kandidat som "förstår kampen för ett Akronbarn som föds in i fattigdom", enligt James.

Men det är först efter att jag åkt vidare från Ohio som den allra största smällen kommer: Washington Post avslöjar Trumps sexistiska kommentarer om kvinnor, flera topprepublikaner tar avstånd – och på bara några dagar går Clinton om Trump i mätningarna för Ohio.

Kanske får någon av händelserna också collegeeleverna på Ohio University att ändra sig och gå till vallokalen den 8 november.

”Förloraren” kan bli president ändå – vi förklarar USA:s valsystem

Sannolikhet just nu att bli president:

Clinton: 71,4%   Trump: 28,6%

Hur kan det skilja så mycket fast opinionen är jämn? Klicka här för förklaring.

Källa: FiveThirtyEight 8 nov (baserat på prognos i alla stater).

Sammanställning: Johan Furusjö

 PLUS:  Presidenter – och maktsugna kandidater