Försökte finansiera PKK – 41-åring döms till fängelse
Strömmer: Vill inte spekulera om detta kan påverka den svenska Natoprocessen
Publicerad 2023-07-06
En 41-årig man döms för att ha försökt finansiera den terroristklassade organisationen PKK.
Åtalet är unikt då det är första gången som Sveriges nya terrorlagstiftning används i ett fall kopplat till PKK.
Han döms till fyra år och sex månaders fängelse samt utvisning.
Det var i januari i år som fallet kring den 41-årige mannen nystades upp.
Han befann sig då på en bar i centrala Stockholm, och bad en anställd följa med utomhus. Därefter ska 41-åringen ha hotat den anställde med en skarpladdad revolver.
41-åringen, en kurdisk man med ursprung i Turkiet, antydde enligt den anställde att han var utsänd av den terroristklassade organisationen PKK, och krävde att den anställde skulle betala innan klockan 12 nästföljande dag om denne inte skulle skadas.
”Du vet vem vi är”
I förhör berättar den anställde om ordväxlingen dem emellan:
41-åringen: ”Du vet vem vi är”.
Anställd: ”Jag är inte politiskt aktiv, jag har inget med er att göra.
41-åringen: ”Du vet inte vad vi är kapabla till, hur kan du neka PKK?”
Därefter avlossade 41-åringen enligt den anställde först ett skott som klickade, för att därefter skjuta ytterligare ett skott i luften.
Under torsdagen dömdes 41-åringen av Stockholms tingsrätt till fyra år och sex månaders fängelse för försök till grov utpressning, grovt vapenbrott och försök till finansiering av terrorism, grovt brott. Han ska också utvisas ur Sverige med förbud att återvända utan tidsbegränsning.
– Brottets allvar handlar i stort om den dömde mannens användning av vapen och anspelning på tillhörighet till terroristorganisationen PKK, som bedöms ha ett stort våldskapital, säger chefsrådmannen Måns Wigén efter domen.
Enligt åklagare Hans Ihrman ger polisutredningen stöd för misstankarna att 41-åringen agerat för organisationen PKK:s räkning, och att försöket ska ses som grovt eftersom det funnits en överhängande risk att pengarna skulle gå till terrorattentat.
Åkt runt i Sverige
Han konstaterar även att det är tydligt att försöket ingår i en större verksamhet med syfte att få in pengar till PKK.
– Den här personen har åkt runt i Sverige, i Stockholm, och besökt olika företagare och då tillsammans med personer som vi kan sätta samman med den här indrivningsverksamheten, har Hans Ihrman tidigare sagt till Dagens Nyheter.
Till sin hjälp har åklagaren fått ta del av uppgifter från den tyska federala polisen BKA, och den franska säkerhetstjänsten DGSI, samt spaning och utskrifter som hämtats från den misstänkte mannens telefon och sociala medier.
41-åringen ska till exempel ha haft kontakt med en annan turkisk medborgare som 2016 dömdes till fängelse i Tyskland för medlemskap i PKK. Den mannen ska också ha varit direkt involverad i organisationens pengainsamling och fått sina tillgångar frysta i Frankrike i terrorbekämpningssyfte.
Mannen beskrivs i förhör som den högsta chefen för PKK i Skandinavien, och trots att 41-åringen nekar till att de känner varandra så har polisen spanare sett dem tillsammans vid ett flertal tillfällen, då de besökt grossister och restauranger.
Unikt åtal
Domen mot 41-åringen är unikt då det är första gången som en person åtalas misstänkt för terrorfinansiering av just PKK. Tidigare har det framförallt rört terrorgruppen IS.
Chefsrådman Måns Wigén säger att det av utredningen framgår att det är ett väldokumenterat faktum att PKK är en sammanslutning som under lång tid utfört ett stort antal terroristbrott.
– PKK är därför att betrakta som en terroristorganisation enligt svensk lag, säger han.
Enligt Hans Ihrman visar utredningen att metoden att utpressa människor att betala till PKK dock är etablerad och förekommer både i Sverige och flera andra länder.
– Vi ser hur personer reser mellan länder i EU i syfte att verka för en indrivning av ekonomiska medel till PKK, har han tidigare sagt till nyhetsbyrån TT.
I förhör bekräftar ett flertal vittnen att det under en längre tid har förekommit hot och indrivning från PKK-anhängare.
”Jag kan säga att minst 95 procent av alla kurdiska restauranger betalar, men ingen kommer vittna”, berättar ett vittne i förhör.
Från Jokkmokk till Sicilien
Vittnet, som påstår sig ha ett förflutet som PKK-sympatisör, konstaterar att vissa restaurangägare är villiga att betala, medan andra är tvingade då de är rädda för repressalier.
Hen menar att det rör sig om hundratals namn.
På frågan hur utbrett det är svarar hen:
”Det är från Jokkmokk till Sicilien”.
41-åringen nekar till de delar av åtalet som handlar om terrorfinansiering och utpressning. Han erkänner dock vapenbrott, men motsätter sig bedömningen grovt.
I samband med den svenska Nato-process har Turkiet ställt krav på Sverige att agera hårdare mot personer som sympatiserar med PKK. Men åtalet har inget med det att göra, menar Ihrman.
– Jag som har upprepat tidigare så är detta en ren slump. Man får ha i minnet att detta är en händelse där en kriminell handling har utövats och där rättsväsendet måste agera, vilket hade skett på samma sätt om det hade hänt för flera år sedan. Motsatsen till det är att detta skulle ha varit en helt riggad händelse där vi skulle kunna påbörja en rättegång i juni, vilket är en ganska absurd tanke, säger han och fortsätter:
– Men jag kan däremot förstå att man kan göra de reflektionerna i den här kontexten men till syvende och sist så är detta inget strategiskt beslut att inleda en förundersökning vid tidpunkten.
Strömmer: En pågående rättsprocess
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) säger att han inte har haft möjlighet att ta del av domen och att det är en pågående rättsprocess.
– Jag har ingen närmare kommentar om innehållet i domen. Den aktualiserar naturligtvis frågeställningar som är viktiga i vår terroristlagstiftning så på ett allmänt plan har den ett stort allmänintresse, men jag lämnar inga närmare kommentarer om utfallet i det enskilda fallet.
Gunnar Strömmer säger vidare att han inte vill spekulera i om domen kan påverka den svenska Natoprocessen, där Turkiet har haft krav på Sverige om att skärpa hanteringen av misstänkta terrorister; inte minst PKK-anhängare.
– Vi har ett oberoende rättsväsende som jobbar på. I dag har en tingsrätt kommit med ett avgörande, vad det har för betydelse i vidare bemärkelse vill jag inte spekulera om.
– Vi har ett oberoende rättsväsende, oberoende domstolar, oberoende domare som har fullt ansvar för sitt dömande. Jag är helt övertygad om att de har en hundraprocentig integritet i sin dömandeverksamhet.
